Då såg jag plötsligt något som gjorde att jag kände samhörighet också med detta landskap. En bit bort växte säv. I Kronoby, där mina rötter finns, har säven alltid varit av stor betydelse. Släktingar har arbetat med säv och format de mest underbara föremål av gräset. Det var igen en liten bit av det nät jag i mitt inre ofta ser framför mig. Nätet som omspinner hela vår värld och gör att vi alla hör ihop, vare sig vi vill se det eller inte.
Just nu är det några högljudda som på otrevligt sätt för fram att vi människor inte hör ihop, som vill bygga murar mellan oss eftersom vi ser olika ut, talar olika språk och har olika tro. Jag vill medvetet leta efter det goda i vårt samhälle och mota det onda som sticker upp. Det är inte ens svårt att hitta det goda, positiva och mångkulturella i vårt land. De fula, högljudda kommentarerna får stort utrymme. Vi får inte ge dem för stort utrymme – faran är att de blir en sanning som accepteras.
Samma dag intog vi middag i Lahtis tillsammans med min man. I restaurangen togs vi emot av en butter tysk. Italienaren välkomnade oss med ett moi moi. Luciano från Brasilien kom och frågade om allt är väl. I restaurangen var kunderna till nästan hundra procent ”äkta” finländare. På menyn fanns inte ungsstekt korv med mos, men andra goda rätter. Restaurangen hade förtjänstfullt kopierat foton av personalen på menyns sista sida. Förutom de många finländarna hörde de anställda till sex olika nationaliteter. Mångkulturalism i högsta grad, utan att någon gjorde något större väsen av det. Alla verkade trivas, både vi som åt och de som arbetade.
I Mänttä, kulturstaden, har årets tema på konstveckorna varit att lyfta fram utländska konstnärer. Långt innan riksdagsmannen skrev om mardrömmen mångkultur konstaterar de ansvariga att de vill visa på mångfalden som redan finns hos oss.
På en av utsällningarna finns, förutom de finska konstnärernas tavlor och Monets höstack, en fransk konstnärs målning med följande text: ”Måtte fredens och godhetens ande, liksom toleransen och den äkta respekten för den andre, till slut regera i alla kvinnors och mäns hjärtan, på denna vår vackra planet, jorden.”
Det är väl bara att säga Amen till det. Må så ske.
