Nystart för svenska stiftet?

09.07.2015
För en tid sedan framkastades på insändarplats i denna tidning att det svenska stiftet borde flyttas till Karis. Och att i flyttlasset skulle ingå såväl biskop och domkapitel som den övriga stiftsförvaltningen, som ju i flera år varit integrerad med kyrkans centralförvaltning under det sprittande namnet Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Riktigt uppfriskande, må jag säga, även om fröet givetvis hamnade på hälleberget. Skönt ändå att någon bryr sig och vågar tänka i nya banor. Jag har själv tidigare, också i denna spalt, förvånat mig över den anonyma tillvaro det tidigare stiftsrådet för, som en del av kyrkans förvaltningsapparat. Som ju numera för övrigt har den pampiga adressen Södra kajen.


Det intressanta med förslaget, och framför allt den bakomliggande ambitionen att både samla och tydliggöra det svenska stiftet, är att det finns en så klar beställning på en kyrklig profilhöjning på svenska, i takt med att de offentliga svenska strukturerna i vårt land smälter ner nästan till noll. Kommunreformerna har visserligen hakat upp sig, men vi kan vara säkra på att utvecklingen mot allt större kommuner kommer att fortgå. Redan nu har samtliga enspråkigt svenska kommuner i riket försvunnit, låt vara att Närpes fick ett extra nådeår som en följd av att några invånare besvärade sig över den påtvingade tvåspråkigheten.

Eftersom man inom kyrkan envist klänger sig fast vid den offentliga makten ser det allt mörkare ut för det svenska stiftet. En flyttning av det svenska stiftsmaskineriet innebär självfallet i sig ännu ingen lösning på problemet, men redan initiativet är ett välkommet tecken på att man nu, snart hundra år efter det svenska stiftets tillkomst, börjar inse att det igen är dags att samla de svenska skarorna, med precis samma motiveringar som för hundra år sedan.


Det centrala är ju inte flyttningen av biskopssätet utan koncentrationen och konsolideringen av den svenska stiftsförvaltningen. Och då är Karis med Lärkkulla onekligen en lämplig adress eftersom vi därigenom skulle få ett starkt kyrkligt campus på svenska (för att använda jargongen från utbildningssektorn), mitt i en fortfarande levande svenskbygd. Låt vara att jag som östnylänning självfallet skulle sörja att vi i vår landsända förlorar ytterligare en svensk bastion.


Förslaget om att flytta stiftets bopålar påminner i sina motiveringar om motsvarande diskussion gällande Folktinget som man under åren ibland velat flytta ut i svenskbygderna, närmast Ekenäs eller Vasa, och därmed skapa något av en finlandssvensk ”huvudstad”. Nå, det tåget tycks inte röra på sig, så starkt som Folktinget har bitit sig fast i maktens korridorer.


Men kyrkan borde väl inte på samma sätt vara beroende av maktens strukturer – eller? Åtminstone är det nånting att fundera på och fantisera kring, såhär inför det svenska stiftets andra sekel.

Thomas Rosenberg

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38