– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.
– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

En vänlig grönskas rika intäkt – 22 miljoner euro som kyrkan får knipa i för att nå sina klimatmål

KLIMATET.

Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar.

26.5.2022 kl. 12:00

Närmare 1 670 kvadratkilometer – så mycket skogsmark äger den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Det är lika mycket som all fast mark på hela Åland, eller två gånger huvud­stadsregionens yta med alla fyra kärnstäder. Kyrkan äger 0,7 procent av all skog i Finland.

Nu behövs kolsänkor. En kolsänka är delar av naturen och skapelsen som binder mera koldioxid än de avger – växter, skog, kärr, hav.

Också kyrkan har beslutat sig för att vara med i arbetet för att minska utsläppen av skadlig koldioxid i atmosfären. År 2019 beslöt Kyrkostyrelsen om att också den evangelisk-lutherska kyrkan ska ha klimatmål. Om sju och ett halvt år, år 2030, ska kyrkan vara koldioxidneutral. Klimatpåverkan som kommer sig av kyrkans verksamhet ska kunna kompenseras av skogens tysta, helande effekt.

Det oroar bland andra Uleå­borgsbiskopen Jukka Keskitalo som är herde för vidsträckta ödemarksförsamlingar som i norra och nordöstra Finland äger stora arealer skog.

– Om vi rekommenderar församlingarna att minska på avverkningarna så innebär det också att församlingarnas intäkter kommer att minska, sade biskopen i årets kyrkomöte.

Stora skogar också i Borgå stift

Det rör sig om rejäla summor – kyrkans skogsbruk har enligt dess egen statistik gett mellan 19 och 22 miljoner euro per år i intäkter runtom i landet.

Också för Borgå stifts församlingar blir tuffare klimatkrav en utmaning. De svenska församlingarnas skogar är i jämförelse med det övriga landet stora.

I Österbotten hör sju församlingar och samfälligheter till landets 40 största kyrkliga skogsägare. Störst är Karleby samfällighet som efter fusioner norrut från staden i dag äger över 4 000 hektar skog.

I Sydösterbotten äger Närpes församling närmare 1 100 hektar, från Pörtom i norr till skogsområdena i södra Närpes. De största skiftena finns Vargbergsområdet i östra Närpes.

Bland landets 40 största skogsinnehav inom finns flera församlingar
och samfälligheter i det svenska Finland. – Grafik: Malin Aho

– Vi har tagit del av materialet från Kyrkostyrelsen om vi säger så, men ännu inte beslutat om åtgärder. Vi tycker ju vi sköter våra skogar bra, säger ekonomichef Kjell Storgeust i Närpes.

Virkesintäkterna för Närpes församling blev ifjol ett tillskott i kassan på omkring 165 000 euro. En gång per år behandlar församlingens kyrkoråd i samråd med den lokala skogsvårdsföreningen offerter på trä ur kyrkans skog.

– Uppköparna har blivit fler, och nu är också de stora sågarna med, säger Kjell Storgeust.

Skogen ger en jämn ström intäkter som inte används för att lappa tillfälliga hål i budgeten, säger Kjell Storgeust.

Under hans 35 år i arbetet har församlingens skogsbestånd varit oförändrat. Man har varken köpt eller sålt skog, möjligen bara upplåtit någon plätt för någon elstation, säger han.

1,5 procents avkastning för mycket

De över 2 000 skogsfastigheter som kyrkans församlingar äger har kartlagts av Naturresurs­institutet Luke.

I utredningen från år 2020 beräknar man hur kyrkans skog binder kol och bidrar till klimat­målen och att anpassa avverkningen till det. Skillnaderna är stora i landet mellan församlingar i norr och söder, där skogen växer nästan dubbelt snabbare.

Maximum kol-scenariet i rapporten är radikalt. Skulle kyrkan stoppa 98 procent av alla sina avverkningar, skulle de miljoner ton kol som i dag är bundna i kyrkans skogar på 20 år öka med hälften.

I ett helt annat scenario som ligger nära kyrkans nuvarande avverkning skulle ett avkastningsmål på 1,5 procent – 12 miljoner kubikmeter virke per år – inte leda till en kolsänka.

Det beror också på inte bara trädens biomassa, utan också jordmånen räknas in som en del av kolsänkorna. Och 25 procent av kyrkans skogar ligger på kärr- och torvmarker, som också de i längden blir skadliga för klimatet när de torkar ut och det organiska materialet sönderfaller.

Skogen mår bra av hyggesbråte

Anna Lintunen, 40, från Åbo är inte bara en av de 109 ombuden i kyrkomötet. Hon är också skogsforskare vid Helsingfors universitet med trädfysiologi som sin specialitet.

I kyrkomötet ber hon om ordet för att påminna debatten i salen om att all ungskog som växer är inte alltid är det samma som en kolsänka.

– Om vi har en effektiv skogsvård och gallrar i god tid så växer skogen bra, men en gammal skog är ett större kolförråd. Det är som ett bankkonto. Kolförråden är kapitalet, tillväxten är räntan. Kolsänkan är som när saldot på bankkontot ändras, säger Anna Lintunen.

Hon har också efterlyst klarare och enklare modeller för församlingarna för att göra rätt i klimat- och miljöarbetet.

Anna Lintunen från Åbo är skogsforskare och ombud i
kyrkomötet.

Ett stort skogskonsultföretag har också tipsat församlingarna om hur de bättre kan skriva in sina egna mål i en skogsvårdsplan, till exempel om hur skogen ska kunna vara ett andligt andninghål och en helig plats.

– Vår samfällighet i Åbo har tre kategorier, lägergårdsskogar, parker och rekreationsskogar och ekonomiskogar, alla med helt olika mål uppsatta. Nu kommer också nyare frågor om bio­diversitet och klimat in, säger Anna Lintunen.

Som forskare på skog och klimat har hon klara punkter om vad församlingarna kunde tänka på i en ansvarsfull skogsskötsel.

– Det är att låta skogarna bli lite äldre innan man hugger. Förläng rotationstiderna. Skjut upp gallringarna. Låt murkna, självdöda träd vara kvar. Lämna hyggesavfall och stubbar kvar i skogen, annars bränns de ju bara upp direkt. Undvik att rensa diken. Öka mångfalden i skogen med fler träd­slag. Då tål skogen också den stress som kommer med klimatförändringen bättre.

Bland skogens träd är granen särskilt känslig för nya klimatfenomen som torka eller allt hårdare stormar. Skadeinsekter ger sig också ofta på ett enda trädslag, vilket inte drabbar en blandskog lika hårt.

Utöver Österbotten är också församlingarna i Pyttis, Lovisa, Kimitoön och Pargas stora skogsägare med arealer om mellan 450 och 600 hektar.

Text: Jan-Erik Andelin


Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34