Vägra leva i skräckens våld!

13.01.2015
En nyttig läsning i dessa dagar är Mark Juergensmeyers väletablerade studie, Terror in the Mind of God. Där analyserar han dragen i religiöst betingat våld i flera religioner. Han redogör för hur terrorn ofta inte i främsta hand är strategisk utan dramaturgisk. Det handlar om att iscensätta en spektakulär teaterakt, där vissa element och symboler är viktiga. Denna våldsperformance är till för att sända ett budskap, inte bara till de närmast drabbade utan till publiker också längre bort från händelsens centrum, genom mediernas förmedling. Ofta är denna makabra teater hela målet i sig, och har inga kopplingar till något organiserat nätverk eller allomfattande plan. Attentatet mot Charlie Hebdo har resulterat i en mängd spekulationer och konspirationsteorier, och såväl Al Qaida och IS har antytt sina kopplingar till dådet. I väntan på en sanning fungerar Juergensmeyers analys också som som en logisk förklaring. Militanta (oftast) män har i snedvriden religion hittat ett rättfärdigande för våld som är tänkt att synas, höras och sprida skräck så mycket som möjligt hos så många som möjligt. Men terroristernas tilltänkta budskap snubblar på hermeneutiken. Publika symboler har olika betydelser för olika människor och en symbolisk handling kan missa målet. Berättelsen är inte en, utan flera, beroende på vem som tar del av den. Reaktionerna på den är ett resultat av tolkningen, och tolkningen styr den handling som följer.
De fruktansvärda scenerna på Charlie Hebdos redaktionsmöte förgrenade sig snabbt i åtminstone tre tydliga berättelser. Den första bärs av medierna, det var deras egen kropp som sargades, och handlar om det fria ordet, och i den berättelsen sjunker den religiösa aspekten i själva våldet undan i kraftresningen för yttrandefriheten. Den andra berättelsen är storyn om islam i Europa. Där är religionen och dess utövare i fokus – och den här berättelsen splittras ytterligare i två ådror som bägge söker syndabockar och lösningar, och där offer och skyldiga markant skiftar plats. I den ena handlar det om att åtgärda (läs: minska) invandringen av muslimer i Europa och hårdhänt rensa ut islamisterna. I den andra handlar det om ett Europa som misslyckats med integreringen och som marginaliserar muslimer och nu riskerar att göra det ännu mer. Den här tvåhövdade berättelsen har ingredienser att urarta i ett meningslöst, verkningslöst och resultatlöst käbbel där de stora förlorarna är: muslimerna i Europa.

Den tredje berättelsen är den spinoff terroristerna varken väntat eller önskat. Det är berättelsen om att vägra vara rädd. I den säger ett brokigt kollektiv av européer att de inte tänker låta sig styras av skräck. Den tolkningen manifesterade sig i miljonmarschen i Paris och är en signal i avsky för handlingar som inte är värdiga oss som människor, vare sig vi är kristna, muslimer, judar eller ateister, vare sig vi tycker si eller så. Så länge den berättelsen vinner har vi övertaget om terrorn.
May Wikström

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58