Brokigare än så här har kandidatskaran knappast varit någonsin tidigare i sin inställning och relation till den evangelisk-lutherska folkkyrkan: kulturminister Paavo Arhinmäki hör inte till kyrkan och har lämnat över kyrkofrågorna i ministerportföljen till kollegan Päivi Räsänen. Eva Biaudet gör det inte heller, liksom inte Pekka Haavisto – som trots detta engagerat sig i Kyrkans Utlandshjälps styrelse och i intervjuer sagt att han kan överväga att skriva in sig igen om kyrkan är beredd att viga samkönade. Sari Essayah är starkt profilerad pingstvän och Timo Soini kombinerar sin sannfinländska framtoning med att som katolik bekänna sig till en ur finländsk synvinkel sett exotisk religiös minoritet. Lutheranerna Paavo Lipponen och Sauli Niinistö kan beskrivas som traditionalister och försiktigt eller rentav klart positiva i sitt förhållande till kyrkan. Bägge är beredda att tillönska medborgarna Guds välsignelse i sina nyårstal, i samma tradition som president Martti Ahtisaari. Paavo Väyrynen tvekar däremot och tycker att det känns som en amerikansk och främmande sed.
Ur trosperspektiv är det också intressant att se hur det mediala intresset för kandidaternas livssyn och tro, ja rentav kunskap om tro, har förändrats på ett par decennier. I slutskedet av presidentvalet 1994 trasslade kandidaten Elisabeth Rehn in sig i svaret på huruvida hon tror på Gud och gav sig in i en polemik om Jesus historicitet. Det ledde till en häftig diskussion, inte i minst i religiösa forum, och en del bedömare menade att den Jesusdebatten i slutspurten kostade henne många röster.
Hur ser man 2012 på frågan som (kanske) var värd ett presidentämbete i början på 90-talet?
Den raka frågan om tro på Gud lyser faktiskt med sin frånvaro i flera av valmaskinerna. Statliga YLE bedömer den inte som tillräckligt intressant för väljarnas räkning, inte heller i Hufvudstadsbladets valtest har den klassats som relevant nog. Däremot bränns den av i kvällstidningen Iltalehti.
”Tror du på gud?” är trots allt enligt en hel del vanliga finländare forfarande intressant när det gäller landets president. För en del är frågan rentav viktig. Bland de svenska lokaltidningarna slår den igenom också i Österbottens Tidnings valpanel. En av deltagarna, en kvinna på 20 år, anser att det är viktigt med en troende president.
Oberoende av vad svaret på frågan är finns det ändå frågor som är ännu viktigare. De frågorna gäller presidentens förmåga att respektera alla andras svar på samma fråga – och att själva frågeställningen fortfarande har relevans för många, också i dagens Finland.
Presidentvalet i trons färger
04.01.2012
Presidentkandidater har den grundläggande mänskliga rättigheten att innerst inne tro eller inte tro på vad de vill. Därför är det svartvitt att börja väga och mäta deras gudstro ur existentiellt perspektiv. Men utifrån sett är upplägget intressant.
May Wikström
KCSA minskar personalen, digitala mediet Nyckeln läggs ner
kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
För landets kristna minoritet växte oron när Assadregimen föll i Syrien
syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32
Hur ska kyrkan skydda kulturarvet i väpnade konflikter?
KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52
Kyrkoherden byts i Vanda svenska – Kristian Willis återvänder inte efter pappapausen
kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06
Mest läst
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
- Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
- Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
Dalarna drabbar dig inte för att du är en dålig människa, utan för att du är människa
Kolumn. Vår första bön i lidandet ska inte i första hand vara att Gud tar oss ur lidandet – utan att vi bjuder in honom att vandra med oss genom det. 30.5.2025 kl. 13:35
Hans Boije: ”Replot är en skärgårdsförsamling men inte en utdöende bygd”
Replot. Hans Boije har i sommar hållit i rodret i Replot i nästan 1,5 år – nu är det dags att dra vidare och låta ny krafter ta över. 30.5.2025 kl. 13:17
Om kreativitet och tro – och att bli för trött
Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50
Om Bibeln är krånglig – läs som åt ett barn
Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12
Vem ska bli kaplan i Korsholm och Ekenäs?
val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade.
22.5.2025 kl. 10:55
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























