Vart är vi på väg?

15.05.2014
De senaste månaderna har det i Kyrkpressen skrivits och även på andra håll framförts en del intressanta tankar om framtidens kyrka och hur den kunde gestalta sig. Förstås är vi alltid och har alltid varit på väg mot ”framtidens kyrka”, men just nu känns väl frågan mer relevant än tidigare. När det förefaller som om marken under våra fötter gungar extra mycket blir det ännu mer väsentligt att fundera på hur vi vill att kyrkan ska utvecklas i framtiden

Gemensamt för många av de här resonemangen verkar vara att man tar avstamp i det vi har i dag. Vilka strukturer, verksamheter, organ, traditioner, med mera, finns och hur passar de in i framtidens kyrka? Hur kan vi förändra våra mässor och former för att tilltala nya människor? Det är säkert ett gott tillvägagångssätt, men jag undrar om vi inte mer borde fråga oss hur vi skulle vilja att kyrkan ser ut i morgon och inte fokusera på vad vi kan ändra i dag. En resplan läggs ju inte i första hand upp på basen av varifrån man startar, utan på basen av vart man vill åka. På samma sätt borde vi ju fråga oss hur vi vill att kyrkan ska se ut och vilka verktyg som krävs för att nå dit, inte i första hand fokusera på vad vi eventuellt kan göra med de verktyg vi redan har.

Kyrkans liv är en balans mellan att förnya och bevara. Vi behöver förnyas och förändras för att vara relevanta, vi behöver bevara och förvalta för att inte glömma våra rötter och vårt ursprung.


Jag tycker mig ändå se att vi är skickligare på att bevara än på att förnya. När vi förnyar är vi ofta angelägna om att påminna varandra om vikten av att bevara det gamla, däremot är vi i regel inte lika måna om att påminna varandra om vikten av att förändra saker. Vi är bra på att starta verksamheter och processer, men få vill skryta med att de är duktiga på att lägga ner sådant som levt ut sin tid.


Kyrkan står för något bestående som inte förändras genom tiden, men det betyder väl knappast att hon själv behöver vara oföränderlig.

Vi tror på en Gud som är ”den samma i evighet”, bestående och oföränderlig, men som samtidigt också säger ”se, jag gör allting nytt”. Vi tror på en Gud som är kreativ. Tänk om den kyrka Han tänkt vi ska ha i framtiden är mycket bättre än den vi har i dag, men kanske på ett lite annat sätt? Kan det tänkas att vi är så upptagna med att sörja det som är på väg att dö att vi inte ser det som kanske kunde födas fram om vi bara låter det ske?

Mats Björklund

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06