Rosettbanden

08.05.2014
I morgon firar den ryskspråkiga världen Segerns dag och rosettband i det tsartida Georgskorsets ordensfärger pryder både folk och fordon. Bandet, vars färger något förklenande kallas coloradobagge, står för segern över den europeiska fascismen i andra världskriget. Devisen ”Vi kommer ihåg och vi är stolta” kan i våra öron låta som förlegad Runebergsdiktning, men bakom rosettbandet står en högst levande folklig tradition: att hedra tidigare generationer för deras insats i det stora fosterländska kriget. Att den också passar makthavarna gör den inte mindre äkta.

Att separatisterna på Krim och i Ukraina kör med exakt samma Georgsband gör det näst intill omöjligt för utomstående att se firandet som annat är rysk expansionslusta. Vana som vi är att se på världen med kvartalsekonomins glasögon är Ryssland blott och enbart busen som sätter de europeiska spelreglerna åt sidan och annekterar främmande territorium. För att förstå vad rosettbanden vill säga behövs ett mycket längre perspektiv.

Det var år 1914 som Europas politiker tappade greppet och släppte lös första världskriget. Det fick pågå i fyra blodiga år och villkoren vid fredsslutet i Versailles skapade i praktiken förutsättningarna för ytterligare ett världskrig. År 1942 stod största delen av Europa under fascistiskt eller kommunistiskt styre. Bara tanken på en europeisk demokratisk gemenskap måste ha känts utopisk.

Historiker har använt olika räknesätt för att få fram vilken diktatur som var omänskligare, Hitlers eller Stalins. Storbritanniens krigstida premiärminister Winston Churchill – han valdes långt senare till 1900-talets största europé – hade inga sådana uträkningar till hands, men han visste att naziriket var det politiskt farligare. Tillsammans med USA valde han att gå ihop med ärkefienden Sovjet för att slå Hitlers Europa sönder och samman.

Att militärt kämpa ner fascismen kostade ofattbara 46 miljoner människoliv, en stor del av dem var ryska och ukrainska. Det är de offren man minns. Att segern samtidigt skapade förutsättningarna för dagens fredsbygge, EU, firas inte på Segerns dag, dessvärre inte heller inom unionen.

Det är mycket svårt västerifrån – och ännu svårare ur strikt finländskt perspektiv – att i dag känna någon som helst tacksamhet över det sovjetiska maskineriets insats för att kämpa ner Nazityskland. Biståndet från USA och krigsansträngningarna kring ett gemensamt mål uppdaterade dessutom det sovjetiska förtryckssystemet så pass att det fick fyrtio år tilläggstid. Hela Östeuropa hölls lika länge bakom kalla krigets järnridå. Det var så att säga politisk betalning nog.

Efter att muren föll återfick ett land som Polen sin identitet, Ungern blev Ungern och så vidare. DDR, vars identitet byggde på det kalla kriget, försvann däremot. Ukraina har flera identiteter, ingen av dem särskilt stark. När landet i morgon firar Segerns dag och inte kan sluta upp kring en gemensam symbol förlorar Ukraina ytterligare en sammanhållande faktor.

Rolf af Hällström

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00