Kyrkan mitt i EU

10.04.2014
EU-valet angår också kyrkan. Efter den senaste tidens debatt om skolan och de kyrkliga kopplingarna till fester och ritualer dimper den evangelisk-lutherska kyrkans lätt kaxiga valteser ner i broschyrform. De är närmast bensin på brasan för den debatt som handlar om religionens vara eller icke vara i det offentliga rummet.

Kyrkan förklarar helt frankt att den också vill och anser sig ha att göra med det som händer i beslutsfattandet inom den Europeiska unionen. Dessutom har den mage att hävda att den har något gott att bidra med.

Modigt - och bra! Attityden är något som fältet av EU-kandidater gärna kan ta efter. Också i ett mångfaldens och mångreligiositetens Europa finns det plats för den kristna tron. Den innehåller mycket av det som utgör fundamentet för de gemensamma värderingarna i unionen. Den kan också fungera som en brobyggare för förståelsen mellan de nya européer av olika tro som ska leva sida vid sida. Representanter för olika religioner kan, om ödmjukheten finns där, känna igen helighet och vördnad – också i en annans tro eller religion, och det ger förståelse.

En av teserna i kyrkans programförklaring handlar just om behovet av religiös läskunnighet.”Kyrkor och andra religiösa samfund bör ha rätt att finnas, leva, synas och verka i det offentliga rummet – såväl på nationell som europeisk nivå”, heter det.

Dessutom poängteras den positiva religionsfriheten, det vill säga varje människas rätt att bekänna sig till och utöva sin religion eller övertygelse, både individuellt och kollektivt. ”Religionsfrihet innebär inte frihet från religion”, slår man fast i teserna.

Det här har varit något av pudelns kärna i den senaste diskussionen. Ifjol besökte FN:s specialrapportör för religionsfrihetsärenden Heiner Bielefeldt Finland. Han varnade för att dra likhetstecken mellan religionsfrihet och en sekulär diktatur. Sammanhang som neurotiskt skuffar undan allt som har med religion från det offentliga rummet är hastigt i det andra diket, och utövar inget annat än det rakt motsatta.

En stat som upphöjer en religion till statsskick är inte neutral, och i sådana nationer går religionspolitiken ofta hand i hand med förtryck av alla de mänskliga rättigheter vi anser viktiga: åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfrihet. Världen har många skrämmande exempel på sådana just nu.

När religion blir regim är detta ett ingrepp och ett övergrepp på den fria vilja som också kristendomen slår vakt om. Men, intressant nog, ansåg specialrapportören att en stat som plockar bort religiösa yttringar som är rotade i folkets tradition och historia gör sig skyldig till ett liknande ingrepp.

Därför är det logiskt att, som den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland gör i sina EU-teser, konstatera att även Europa är starkt präglat av en kristen historia. Den ligger som grund för en människosyn, som kan tas tillvara när gemenskapen förvaltar sitt sociala ansvar för de förföljda, marginaliserade och hjälpbehövande som söker fristad och framtid på europeisk mark.

May Wikström

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

Lokalt. Vad tyckte jag om att göra som barn? Då teologen och journalisten Liisa Mendelin blev utmattad behövde hon gå tillbaka till den frågan. Svaret ledde henne till stora medeltida byggnader. 25.3.2026 kl. 16:25

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

val. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har inom utsatt tid sökts av två kandidater. 6.3.2026 kl. 13:20

tro. Finlandiaprisvinnaren Sirpa Kähkönen växte upp med ett kristet och socialistiskt arv att offra sig för att göra världen bättre för sin nästa. Men på sin tid belönades det inte. 5.3.2026 kl. 19:00

Bok. De här kommentarerna från sina elever har fått Krister Lillas att börja skriva fantasyböcker med Amanda Öhberg Dias som illustratör. De vill väcka läslusten genom fantasivärld. 4.3.2026 kl. 20:08

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42