Att sprätta

08.12.2011
Det var vintern 1939 då evakueringståget från Vasa stannade abrupt på väg mot Seinäjoki. Rälsen hade träffats av bomber. I en av de överfulla vagnarna satt en mamma, Kerttu Latvala, med sin lilla två månader gamla Tuula i famnen. Mitt emot dem satt en pensionerad handarbetslärarinna, som märkte att babyn saknade sockor. De små tårna frös. Medan reparationerna pågick började lärarinnan sprätta upp sin vita ylletröja, tog fram strumpstickorna ur väskan och började sticka små sockor åt babyn. Tuula Latvala har fortfarande dessa ”tågsockor” kvar.
Sockornas välsignelse har fortsatt. Familjen Latvala har delat med sig av mönstret och nu har många församlingar, bland annat i Gamlas i Helsingfors, kommit på idén att skänka ett par likadana små sockor med berättelsen om deras ursprung till alla barn som döps under året. Om man söker ordet ”tågsockor” på webben så kan man hitta mönstret.

Mina egna erfarenheter av att sticka är patetiska. På första klassen i folkskolan skulle vi sticka vantar. Vi fick hem den första vanten över veckoslutet för att kunna fortsätta sticka. Jag hade en pyramidformad mudd att visa upp. Mamma såg på mitt hantverk och frågade: ”Vad är det?” ”En vante”, sa jag förvånad. Hur visste hon inte det? Mamma tog mitt alster och swishhhh … sprättade upp det i ett huj inför mina förskräckta ögon. En hel veckas arbete, som jag skulle presentera för lärarinnan på måndag. Kanske inte det mest psykologiska sättet att uppmuntra till handarbete. Mamma stickade sedan en ny mudd på kvällen.

På måndagen såg lärarinnan på mudden och frågade: ”Men Ann-Christine, har du stickat den här själv?” Jag började storgråta framför klassen och snyftade: ”Det var mamma!”
Mamma fick hälsningar av lärarinnan. Det blev hennes straff.

Sedan dess har jag aldrig stickat något. Inga ylletröjor som man kan sprätta upp och göra välsignade gåvor av. Men jag kan väl ”sprätta upp” något annat som jag har skrivit eller sparat i skåp och lådor och ge som gåva till jul: rama in länge glömda fotografier från barndomen, reparera leksaker som varit viktiga för döttrarna, limma ihop slitna, kära böcker eller hitta nya exemplar av dem, kopiera gamla brev. Men (helt i smyg) tänker jag efter alla dessa år försöka sticka benvärmare enligt tågmodellen åt det yngsta barnbarnet. Då behöver jag inte bekymra mig för hälen. Och om det inte lyckas så kan jag ju alltid sprätta.

Ann-Christine Marttinen

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

BÖNEHUS. Det har funnits drygt 400 bönehus i Svenskfinland. Kjell Herberts har dokumenterat alla 250 som funnits i Österbotten de senaste 150 åren. Nu har kartläggningen med bild och fakta gett ut en färsk bok, En ton från himlen och en doft av kaffe – Österbottens bönehus. 9.12.2025 kl. 18:08

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41