Lyft fram Guds kärlek

13.02.2014
I mitt civila arbete är jag avdelningsskötare på en liten poliklinik. Till mina uppgifter hör att ibland sitta med mina kolleger och lyssna på olika representanter som presenterar nya mediciner eller lyfter fram förträffligheten med redan befintliga mediciner som deras bolag tillhandahar. Det är intressant att ta del av nyheter inom vården. Jag som varit med länge redan konstaterar att utvecklingen går framåt med stormsteg. Jag är idel öra, vill lära mig mer och jag vill hålla takten med mina yngre, duktiga kolleger. Allt för patienternas bästa.

Ibland går all upplysning och information ändå förlorad, trots öppenheten att ta emot nya rön. Det händer när någon, kanske i misstag eller i ivrigt oförstånd, börjar tala illa om konkurentens produkt. När någon börjar tala om den egna produktens förträfflighet och ofelbarhet gentemot de andras, och framställer dem i dålig dager, då blir jag irriterad. Man får gärna föra fram det goda ens egen produkt står för men jag tycker det är ett otrevligt sätt att framhäva sig och sitt genom att i förklenande ordalag tala om ”de andra”. Jag förlorar intresset och slår dövörat till.

Till min förskräckelse har jag upptäckt att samma sak ibland händer i kyrkan. Nej, ingen talar för aspirinets goda verkan mot det generiska medlets sämre dito, från predikstolen. Men samma fenomen finns. Vi lyfter fram hur bra vi är, hur bra vi fungerar i vår gemenskap. Och ojar oss över hur illa det är med ”de andra”. Som inte följer Skriften, som har förstått Läran fel, som tycker fel och som tror fel.


Lyckligtvis har vi rätt, men oj vad den andra sidan bekymrar oss.


Samma känsla infinner sig hos mig som när den ivriga försäljaren går över den sunda inställningens gräns och börjar racka ner på de andra.


Jag slår dövörat till. Och förlorar antagligen många goda pärlor i predikan eller tal.

Jag tycker det är osunt att dela upp folk i de och vi, speciellt i dessa tider då vi behöver varandra mer än någonsin, då ingenting är som förut. Om jag skulle få framföra en önskan till alla offentliga talare och predikanter skulle jag be dem sluta tala om oss och de. Vi får och ska ha nöd för våra medmänniskor, men vi får komma ihåg att alla inte förstår Guds ord på samma sätt som vi. Ändå är vi inte bättre och de sämre. Jag skulle be dem lyfta fram Guds oändliga kärlek som gäller alla. Också de som lever ut sin kristna tro så helt annorlunda än vi. Det gäller också mig och mina egna starka åsikter. De som lever ut sin tro annorlunda än jag och min tradition är mig jämlika. Det är lätt att påpeka för prästerna, svårare att inkludera sig själv i kritiken. Men det går att göra ett ärligt försök. Och hoppas att både medicinförsäljare och präster håller fanan högt för att alla är lika viktiga. Också de i den andra firman och i den andra kyrkotraditionen.

Ann-Katrin Store

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06