Habermas kallar sig en religiöst omusikalisk människa som inte själv är i stånd att inse vad en religiös övertygelse innebär. Men den tes om tolerans han framför är att också religiösa personer måste kunna uppleva sig som fullvärdiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle och inte förvisas till samhällets privata sfär.
En grundsten för demokratin är att alla måste finna sig i att statens maktspråk är sekulärt. Men det är långt ifrån samma sak som att bara personer med en sekulär syn på världen har rätt att uttala sig om hur lagar ska se ut. Än mindre att upphöja sina egna åskådningar till normerande för samhället.
Religioner framför alltid sanningsanspråk som av utomstående – med all rätt – uppfattas som exklusiva. Habermas konstaterar att så måste det vara, en kastrerad religion utan sanningsanspråk är värdelös.
Nyckeln heter tolerans. Men tolerans blir ett meningsfullt begrepp först då man talar om hur icke-förhandlingsbara sanningar av den typ som religionerna representerar ska kunna leva sida vid sida. Eller för all del tillsammans med sekulära uppfattningar som ser all religion som nonsens.
I Habermas scenarium är tolerans en läroprocess och ingenting som finns färdigt i folk. Människor med religiös tro måste lära sig att göra skillnad på sitt församlingsetos och sitt samhällsetos. De måste lära sig att rubba på sina uppfattningar så mycket att lojaliteten mot den egna tron inte motsäger lojaliteten mot samhällets författningsprinciper.
Läroprocessen kräver för sekulära människors del att de har ett visst mått av religiös läskunnighet och kan se relevanta argument också i den religiösa retoriken.
Habermas har också pläderat för att den religiösa retoriken måste ”filtreras” för att göras begriplig för icke-troende. Hur Habermas riktigt tänkt sig är en smula diffust, men ett citat av honom kan vara klargörande: ”Om polyfonin av allvarligt omfattade åsikter inte ska undertryckas, får de religiöst formulerade debattinläggen om moraliskt komplexa frågor som abort, dödshjälp, prenatala ingrepp i arvsmassan och liknande inte tvingas till tystnad redan vid början av den demokratiska beslutsprocessen”.
Att protesterande egyptiska sekularister efter bara ett år av Mursi tillsammans med armén kunde avsätta landets första folkvalda president går rakt emot Habermas tankar om att demokrati och tolerans är en läroprocess i ett mångkulturellt samhälle.
Tolerans är en läroprocess
01.08.2013
Hur mycket religion tål den liberala staten, frågade den europeiska filosofins grand old man Jürgen Habermas i ett föredrag som han höll strax efter att det muslimska brödraskapets kandidat Mohammed Mursi blivit Egyptens första demokratiskt valda president.
Rolf af Hällström
Förr var jag yngst, nu äldst. När hände det?
ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00
Han skrev boken om gospelns guldår
gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesuspopens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00
Berättelserna lever kvar i väggarna
INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32
Camilla Ekholm vald till domprost i Borgå
domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52
Kyrkomötet: Konservativa frågade efter väckelsernas rättsskydd i kyrkan
KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32
Höstdagarna 2025: Gemenskap fortfarande det viktigaste
HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30
Svenska enheten KCSA ser ut att överleva reformen vid Kyrkostyrelsen
kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54
Lyssna på Susanna Sandells nyskrivna dopsånger på svenska
musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42
De förlorade sin dotter Laura – men mitt i det nattsvarta mörkret kom Jesus in i deras liv
sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18
Jakobstadsherde har sagt upp sig – ”Jag har fått en ny kallelse”
KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22
”När vi försökte få henne till skolan kröp hon upp i sängen och försökte göra sig så liten som möjligt”
SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro.
29.10.2025 kl. 13:20
Väckelserörelser åker ut – friare för församlingarna att styra kollekterna
KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44
Matteus märker av en förändring – kyrkan är i ropet och kristen tro är inte längre något pinsamt
unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29
Biskopens son lämnade in besvär om tjänst vid domkapitlet
BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58
Rasmus Forsman: ”Programmet ska bidra med en tanke som får någon som inte är så kyrkvan att tänka till lite”
radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman.
27.10.2025 kl. 09:42
"Gud har satt evigheten i människorna och jag tror att andligheten kommunicerar med Guds skapelse när vi kommer ut i den"
VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Religiöst medlemskap och kyrkomusik toppar Svenska kulturfondens stöd till andliga sektorn
Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Biskoparna föreslår dubbelpraxis kring äktenskapet - men oeniga
SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Förslag: Alla samkönade par kan bli vigda i sin egen församling
SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Tänk om tron tar slut
tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”.
Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























