Habermas kallar sig en religiöst omusikalisk människa som inte själv är i stånd att inse vad en religiös övertygelse innebär. Men den tes om tolerans han framför är att också religiösa personer måste kunna uppleva sig som fullvärdiga medlemmar i ett demokratiskt samhälle och inte förvisas till samhällets privata sfär.
En grundsten för demokratin är att alla måste finna sig i att statens maktspråk är sekulärt. Men det är långt ifrån samma sak som att bara personer med en sekulär syn på världen har rätt att uttala sig om hur lagar ska se ut. Än mindre att upphöja sina egna åskådningar till normerande för samhället.
Religioner framför alltid sanningsanspråk som av utomstående – med all rätt – uppfattas som exklusiva. Habermas konstaterar att så måste det vara, en kastrerad religion utan sanningsanspråk är värdelös.
Nyckeln heter tolerans. Men tolerans blir ett meningsfullt begrepp först då man talar om hur icke-förhandlingsbara sanningar av den typ som religionerna representerar ska kunna leva sida vid sida. Eller för all del tillsammans med sekulära uppfattningar som ser all religion som nonsens.
I Habermas scenarium är tolerans en läroprocess och ingenting som finns färdigt i folk. Människor med religiös tro måste lära sig att göra skillnad på sitt församlingsetos och sitt samhällsetos. De måste lära sig att rubba på sina uppfattningar så mycket att lojaliteten mot den egna tron inte motsäger lojaliteten mot samhällets författningsprinciper.
Läroprocessen kräver för sekulära människors del att de har ett visst mått av religiös läskunnighet och kan se relevanta argument också i den religiösa retoriken.
Habermas har också pläderat för att den religiösa retoriken måste ”filtreras” för att göras begriplig för icke-troende. Hur Habermas riktigt tänkt sig är en smula diffust, men ett citat av honom kan vara klargörande: ”Om polyfonin av allvarligt omfattade åsikter inte ska undertryckas, får de religiöst formulerade debattinläggen om moraliskt komplexa frågor som abort, dödshjälp, prenatala ingrepp i arvsmassan och liknande inte tvingas till tystnad redan vid början av den demokratiska beslutsprocessen”.
Att protesterande egyptiska sekularister efter bara ett år av Mursi tillsammans med armén kunde avsätta landets första folkvalda president går rakt emot Habermas tankar om att demokrati och tolerans är en läroprocess i ett mångkulturellt samhälle.
Tolerans är en läroprocess
01.08.2013
Hur mycket religion tål den liberala staten, frågade den europeiska filosofins grand old man Jürgen Habermas i ett föredrag som han höll strax efter att det muslimska brödraskapets kandidat Mohammed Mursi blivit Egyptens första demokratiskt valda president.
Rolf af Hällström
Misstänkt ofredande av minderåriga i församling i Österbotten går till åklagare
SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45
Åtta nya stugor på populärt lägerområde: ”Vi tar ett steg i tro – vi har inte ordnat hela finansieringen ännu men vi jobbar aktivt på det”
LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38
Hur duktiga är vi på att ta in nya människor i vårt sammanhang? På att acceptera skillnader?
ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog.
12.2.2026 kl. 14:52
KCSA minskar personalen, digitala mediet Nyckeln läggs ner
kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde
KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårdsföreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06
Känslorna tar över då kyrkans fastigheter säljs – det visar erfarenheterna från Jakobstad och Borgå
fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41
Brändö gymnasium samlar in pengar för att kunna köpa en ambulans till Ukraina – välgörenhetskonsert i Matteuskyrkan
Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma.
29.1.2026 kl. 20:29
Sex vill jobba som diakonichef vid domkapitlet
STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41
Två vill bli kyrkoherde i Jakobstad – en i Hangö
KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28
”Jag tänker satsa på det här jobbet och det hör till att vaktmästaren ska bo ganska nära kyrkan”
FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor.
24.1.2026 kl. 15:11
Mest läst
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- ”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
- Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
- Stödsamtal, svett och pizza
- Misstänkt ofredande av minderåriga i församling i Österbotten går till åklagare
Vill kyrkan alls ha med amatörerna?
MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23
Finlands ortodoxa kyrkas ärkebiskop: ”Jag var en ung man som sökte meningen med livet”
Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37
”Det jag tycker är fint i scoutingen är att vi alltid utgår från den svagaste”
FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13
Ukrainska Iryna Gorkun-Silén: ”Det hjälper att göra något”
Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47
Hallå där Stella Wahlström!
HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon.
28.2.2025 kl. 21:10
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























