Judar är vi allihopa?

07.03.2013
Få böcker har irriterat mig så mycket som dessa. Och ändå läser jag dem alltid med behållning. Jag tänker på Mikael Enckells essäsamlingar: den senaste i raden, Perspektiv från andra sidan, och före den Om konsten att älska skriften. Böcker där Enckell med en envishet som närmar sig besatthet borrar sig in i vårt förhållande till judarna och det judiska.
Jag blir irriterad inte så mycket över att böckerna är tunglästa, med sina långa och snåriga meningar, som över att Enckell har något viktigt, men också obehagligt och smärtsamt, att säga. För det bär emot att acceptera att antisemitismen ligger på lur hos oss alla. Men också dess motpol filosemitismen, det vill säga kärleken till det judiska och allt det judendomen står för. Något som hos Enckell i första hand ska tolkas symboliskt, det vill säga det judiska som en representant för en djupare sanning i dig och mig. En kraft lika stark som det omedvetna hos Freud. 

Enckell är inte bara författare utan också psykoanalytiker. I sina böcker lägger han sig själv på divanen och analyserar sin längtan inte bara efter sin mor (som försköt honom när han var liten) utan också efter en Mor i överförd bemärkelse, i form av den visdom som finns förborgad hos Bokens folk.

En av hans tankeväckande teser är att det finns klara paralleller mellan judendomen och psykoanalysen. Inte för att många av de stora psykoanalytikerna varit judar utan för att bägge uttrycker något väsentligt om vårt beroende av det förflutna. Och omvänt: att antisemitismen som attityd hör ihop med vår fruktan för detta omedvetna, och för komplexiteten och mångtydigheten i tillvaron. Aggressionerna gentemot det judiska skulle alltså bottna i att vi på ett omedvetet plan blir provocerade av en kultur så djupt förankrad i traditionen, och samtidigt så stolt och fri.   

Fascinerande, javisst. Men samtidigt irriterande, inte minst det särartstänkande och de exklusivitetsanspråk som nästan alltid hör ihop med diskussioner kring det judiska. Vi känner igen det från snart sagt varje inflammerad debatt i offentligheten, det vill säga hur svårt det är att beröra frågor kring judendomen utan att diskussionen går i lås. Ingen nation kan ju ha någon gudagiven rätt att betrakta sig som utvald och exklusiv – om därmed avses att man alltid har mer rätt än andra. En sådan självuppfattning kan ju inte leda till annat än spiraler av ömsesidig misstro, och göra konflikterna till en självuppfyllande profetia.

Trots dessa reservationer är de vindlande Enckellska resonemangen fascinerande att följa eftersom han blottar avgrunder i oss alla. Vi är inte så fria som vi tror utan djupt beroende av våra förfäder, både bokstavligen och bildligen.

Naturligtvis är det provocerande. Men hur paradoxalt det än låter blir jag glad över att drabbas av Enckells besatthet. Och att tvingas reflektera över de irriterande frågor han ställer.


Thomas Rosenberg

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40