Det här sägs vara upptakten till den aktuella och uppmärksammade dokumentären Tavarataivas (Sakhimlen) som har premiär nu i veckan. Upphovsmakaren Petri Luukkainen är själv mannen med för många saker, och hans story är resultatet av den drastiska idé som föddes i hans huvud.
I stället för att köpa något alls stuvade Luukkainen in allt han ägde i ett källarförråd. Han gav sig själv ett ettårigt köpförbud samtidigt som han fick hämta ut bara en pryl om dagen ur förrådet. Den första kvällen sprang han följaktligen naken på gatan till förrådet, nappade en dagstidning ur pappersinsamlingen för att skyla det nödvändigaste och kom tillbaka med sin ytterrock.
Ett smart uppslag till en dokumentär. Diskussionen Petri Luukkainen har väckt är också fascinerande. Visst kan den allmänna reaktionen välvilligt nicka på huvudet åt en så vacker och hög idé – i princip. Men när det blir vardag och medmänniskan i fråga blir en onåbar slusk på grund av att han vägrar hämta ut sin telefon ur förrådet, eller drar på fiskefänge med kompisarna utan att själv kunna låna ut ett enda drag i retur – då slår givarna för sociala koderna på rött. Det är inte det att kompisarna inte har utrustning att låna: de har flera uppsättningar extra. Det är känslan, både hans och deras, av att han är en snyltare för att han inte har något alls.
Det Luukkainen avslöjar för sig själv och för oss andra är nämligen att vi inte har saker för att vi behöver dem. Vi har dem för att vi vill ha dem och för att de ger oss ett värde i den mellanmänskliga kontakten.
Här drar dokumentärfilmaren paralleller till religionerna och konstaterar att också de handlar om att avstå från saker. Givandet av allmosor i islam och den kristna uppmaningen att dela sitt bröd med den fattige är inte bara till för mottagarens skull. Det handlar lika mycket om givarens egen relation till det materiella. ”Jag upptäckte att jag har skaffat saker för att bli lycklig”, är en av insikterna i Tavarataivas.
Den enda som enligt Petri Luukkainen förstod honom var hans mormor, som hade genomlevt efterkrigstidens bristår. ”Hade jag lyssnat på henne så hade jag aldrig behövt det här experimentet”, konstaterar han.
Sant. Samtidigt sticker det onekligen lite i ögonen att budgeten för denna dokumentär, som filmats med låga produktionskostnader till största delen hemma hos Luukkainen själv, går loss på hela 300 000 euro. Det kalaset betalas huvudsakligen av Finlands filmstiftelse. Kanske är det vad en allmän debatt om materialism kostar år 2013.
Naket om ångest i sakhimlen
24.01.2013
En dag får en urban, 26-årig singel nog av sitt överflöd av saker. Han inser att de 25 000 prylar han äger inom kort tvingar honom att uppgradera sitt boende till en trerummare.
May Wikström
”Jag är ingen glansbild – det ger större redskap och förståelse när jag möter andra”
NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade.
19.11.2025 kl. 08:00
”Jag älskar att skapa nya färger och upplevelser i gudstjänsten”
musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb.
5.11.2025 kl. 20:13
Magnus Riska ny ledare för missionsföreningen Såningsmannen
mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen.
14.11.2025 kl. 13:35
Förr var jag yngst, nu äldst. När hände det?
ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00
Han skrev boken om gospelns guldår
gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesuspopens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00
Berättelserna lever kvar i väggarna
INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32
Camilla Ekholm vald till domprost i Borgå
domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52
Kyrkomötet: Konservativa frågade efter väckelsernas rättsskydd i kyrkan
KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32
Höstdagarna 2025: Gemenskap fortfarande det viktigaste
HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30
Svenska enheten KCSA ser ut att överleva reformen vid Kyrkostyrelsen
kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54
Lyssna på Susanna Sandells nyskrivna dopsånger på svenska
musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42
De förlorade sin dotter Laura – men mitt i det nattsvarta mörkret kom Jesus in i deras liv
sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18
Jakobstadsherde har sagt upp sig – ”Jag har fått en ny kallelse”
KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22
”När vi försökte få henne till skolan kröp hon upp i sängen och försökte göra sig så liten som möjligt”
SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro.
29.10.2025 kl. 13:20
Väckelserörelser åker ut – friare för församlingarna att styra kollekterna
KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44
Kyrkan börjar se över församlingsnätverket
KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
Trots klimatkrisen finns det hopp – i handling, och i att viska ett tack
KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller.
4.6.2024 kl. 09:46
”Vi ville lämna frågan och gå framåt”
SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
"Vi talar med Laptev, men ingenting händer"
INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige körde igång – minoriteten missnöjd med personval
STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























