Gemenskap med öppen dörr

17.01.2013
Ett barndomsminne: nyårsdagens mottagning i biskopsgården är över och pappa skyndar upp för trappan för att se på andra omgången av backhoppningstävlingen. År efter år följde vi med hur det gick för Tauno Käyhkö, Jari Puikkonen, Matti Nykänen och allt vad de hette.
Innan betalkanalernas tid var tv-tittandet en gemenskapsfaktor i samhället. Samma program snurrade i de flesta familjers vardagsrum och dagen efter kunde man i skolan prata med kompisarna om vad som utspelat sig i t.ex. Columbo eller Happy Days. Kulturkrockar uppstod endast då jag träffade österbottniska kusiner som hade tillgång till Sveriges tv och därför pratade om helt andra program. Ännu i dag finns det enstaka program och serier som lyckas samla stora skaror, men allmänt taget har mängden program och avgiftsbelagda kanalpaket bidragit till att samhällets ökade mångfald och polarisering också återspeglas i tittarnas beteenden.

Det gemensamt upplevda svetsar oss samman, eftersom det skapar en referensram mot vilken vi kan spegla det som vi ser eller upplever. Den här vardagliga insikten har en tillämpning också i kyrkan. Det religiösa språket, de bibliska berättelserna och symbolerna, liturgin, sångerna och musiken känns viktiga och värdefulla för den som vuxit in i dem. En av kyrkans viktigaste uppgifter är uttryckligen att hålla traditionerna om vad Jesus sade och gjorde levande. Genom att ta del av det här gemensamma arvet får människor en referensram med vars hjälp de kan se på sig själva i den kristna frälsningshistoriens ljus.

Men alla gemenskapsstärkande faktorer har tyvärr också en avigsida: även om de förenar många människor finns det alltid andra som lämnas utanför, därför att dessa inte kan, inte vill eller inte ges möjlighet att vara en del av gemenskapen. Det som känns tryggt för den ena kanske upplevs som ett hinder av någon annan. Traditionerna är livsviktiga, men vi måste akta oss så att de inte utvecklas till självändamål som snarare döljer budskapet än förmedlar det. Jesus kunde vara radikal både i sin trohet mot skrifterna och i sin omtolkning av dem, när kärleken till en vilsen och nedtyngd medmänniska krävde det. Här har vi vår förebild
Björn Vikström

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Det är oklart om samfällighetsdirektör Juha Rintamäki säger upp sig eller inte, efter att ha fått en hög tjänst vid ett ministerium. Gemensamma kyrkorådets ordförande Maika Vuori gick emot rådet hon leder. 19.12.2025 kl. 13:37

PANELSAMTAL. Nätverket Kyrkfolket upplever inte att deras retorik hårdnat, men nog att klimatet i kyrkan gjort det. De frågar sig om det kommer finnas ”trygga rum” för dem i kyrkan i framtiden. 18.12.2025 kl. 14:52

UTMÄRKELSE. Biskop Bo-Göran Åstrand har den 17 december 2025 till prostar utnämnt kyrkoherdarna Peter Karlsson i Ålands södra skärgårdsförsamling och Niina Mura i Kimitoöns församling. 18.12.2025 kl. 14:42

Nekrolog. Morgonen den 15 december 2025 avled Peter Kankkonen, 74 år gammal. Det är med stor tacksamhet vi minns honom: en man, pappa, lillabror, farbror, präst, författare och medmänniska som levde sitt liv i tjänst för andra, för kyrkan och Guds ord. 17.12.2025 kl. 18:19

OMSTÄLLNINGSFÖRHANDLINGAR. Kyrkostyrelsen spikade slutet på 36 jobb vid ämbetsverket i Helsingfors. På svenska försvinner stödet till de svenska språköarna 2027. 17.12.2025 kl. 14:16

betraktat. Advent och jul är min favorittid på året och jag älskar julsånger. Men många sånger blir allt svårare att sjunga, för texten beskriver precis vad jag mest tänker på kring jul, både det positiva och det mitt hjärta brister av. 16.12.2025 kl. 15:40

Kolumn. Det här är en berättelse om en plastgran, och allt omkring den, som lärde mig att ytterligare sänka ribban inför julen. 14.12.2025 kl. 17:33

BORGÅ STIFT. Nyrekryteringarna vid domkapitlet i Borgå fortsätter. Nu söks en stiftssekreterare för att leda församlingsdiakonin i stiftet. 12.12.2025 kl. 10:50

mat. Tara Junker är matkreatör, och för henne är mat inte bara jobb utan det roligaste som finns. – På julen äter jag festmat, men inte traditionell julmat. 11.12.2025 kl. 18:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58