Orden ”jag tror på Gud” glider lättare över tungan än ”jag tror på Jesus”

18.02.2025

Häromveckan gled ett samtal in på hur det ibland känns som att vissa benämningar på Gud är enklare och vissa svårare att ta i sin mun. Även om det ofta är obekvämt att tala om tro, glider orden ”jag tror på Gud” lättare över tungan än ”jag tror på Jesus”. ”Gud hjälpte mej” är enklare att säga än ”Jesus hjälpte mej”.

Mats Björklund är jordbrukare från Pedersöre.

Här invänder den teologiskt bevandrade att vi tror på en treenig Gud – en som är tre och tre som är en- och att man lätt går ner sig i ett träsk av definitioner om man försöker skilja delarna åt alltför mycket. Jag avser nu här endast hur lätt eller svårt det rent språkligt är att ta orden i sin mun, inte vad de betyder i teologiskt hänseende.


Kanske känns det enklare att tala om Gud än om Jesus eftersom benämningen Gud av dem jag pratar med kan tolkas bredare och därmed mindre stötande. Jag kan mena att jag tror specifikt på kristendomens Gud men jag kan också tro nån högre makt i största allmänhet. Benämningen Gud kan syfta på kärleken, en högre intelligens eller det goda i mänskan. Pratar man om Gud är man förvisso lagd åt det religiösa, men inte nödvändigtvis nån extremist.

Med Jesus är knepigare. Dels innebär tron då antagligen att jag tror på en faktisk historisk person, inte bara en idé eller en symbol. Om man dessutom börjar läsa på om honom i evangelierna blir det ännu obekvämare. Han är ju så förtvivlat kantig. Det går bra så länge texterna handlar om nåd och kärlek, om att hjälpa den svage och fattige. Socialt ansvar och rättvisa, det kan jag enkelt ställa mej bakom. Men ibland blir han så nedrans provokativ; välter bord, kallar folk för huggormsyngel, säger obekväma saker, kräver att jag tar ställning o.s.v. Det finns gott om Jesuscitat som är jobbiga att hantera och jag känner en viss förståelse för att lärjungarna i ett skede tar honom till sidan och försöker få honom att tagga ner lite.

Fast jag undrar om min tro ändå behöver den där provokativa sidan? Att bekänna mej till Jesus hindrar mej att gömma undan min tro i ett flum där jag sådär bekvämt och allmänt tror på ”nånting”.

Fast jag undrar om min tro ändå behöver den där provokativa sidan? Att bekänna mej till Jesus hindrar mej att gömma undan min tro i ett flum där jag sådär bekvämt och allmänt tror på ”nånting”. Att tro på Jesus fokuserar min tro på ett verkligt skeende i historien. Jag tror på en person, inte på en ide. Jag tvingas förhålla mej till det obekväma och kantiga hos Jesus och acceptera lite av en hihulit-stämpel om jag väljer att bejaka det. Kanske det obekväma i namnet Jesus behövs just för att skapa balans mot det allmännreligiösa och diffusa jag också bär med mej?

Kanske det obekväma i namnet Jesus behövs just för att skapa balans mot det allmännreligiösa och diffusa jag också bär med mej?

Så då är det väl lika bra att säga det: Jag tror på Jesus.

Så var det sagt.

Mats Björklund

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39