Ljusklara hägring

13.12.2012
I kväll sprider hon sin värme och sitt ljus, Svenskfinlands Lucia. Och inte bara hon utan också alla hennes kolleger runtom i det svenska Finland. En av de vackraste traditioner vi har, och en underbar symbol för Svenskfinland. En ljusklar hägring vittnande om hopp och tro, framburen av idel välvilja och ett lika varmt som självuppoffrande engagemang.
Att det finns både en rikslucia och lokala Lucior är symptomatiskt för vårt sätt att finnas till, också i egenskap av finlandssvenskar. Vi behöver sammanhållande symboler men vill också leva lokalt. Livet är väldigt platsbundet, och vi behöver alla vår egen Lucia.

Så är det också när det gäller anden. Den är i högsta grad parokial, som det heter inom kyrkan, det vill säga knuten till den lokala gemenskapen. Det gäller i första hand de kyrkligt aktiva, för vilka församlingen är ett hem. Men det gäller också de ljummet kristna, för vilka kyrkans rum är viktiga fästpunkter i tillvaron, rum som kyrkan, kapellet och gravgården. Inte ofta, men vid årets och livets stora brytningspunkter.

Platsen och dess betydelse är kanske det som vårt svenska stift sist och slutligen kommer att stupa på. Kommunreformerna ställer kyrkan mot väggen, åtminstone så länge strukturerna måste följas åt. Vilken modell man än går in för inom kyrkan har det förödande konsekvenser, inte minst språkligt.

I en ovanligt snabbt skriven, välriktad och vältajmad Magma-rapport granskas läget av Gustav Björkstrand. Få är väl som han skickade att göra den analysen. Men det jag saknar är djärvheten. Att kyrkan är ett skepp som vänder långsamt vet vi. Men nu klämtar faktiskt klockorna för vårt svenska stift, och då måste man våga höja rösten.
 
Björkstrand är medveten om detta, men kvitterar ändå det uppenbart bästa alternativet på två ynka sidor, det vill säga ett icke-territoriellt stift som man tillhör oberoende av var man bor. Något som nu gäller enbart Tyska församlingen och Olaus Petri. Han finner visserligen tanken intressant och värd en utredning, men är föga hoppfull och förordar samfällighetsmodellen som den minst dåliga.

Bland argumenten mot ett personbaserat stift nämns ofta rädslan för att solidariteten i Svenskfinland inte räcker till. En gemensam skattesats innebär ju att man i de större städerna - där församlingsanknytningen generellt är svagare - får sin skatt höjd medan de flesta övriga får den sänkt.
 
Jag tror inte det väger speciellt tungt när det kommer till kritan. Men den tuva som kanske stjälper det svenska stiftslasset är parokialiteten – inte för att kyrkan klänger fast vi den (för det tror jag inte) utan för att vi människor är platsen trogna. Också om det innebär att vi får dagtinga med språket.
 
Motsvarande ser vi i kommunerna, där tvåspråkiga och i praktiken finska lösningar föredras framom regionöverskridande svenska. Och det är ju paradoxalt, förstås; att den sekelgamla drömmen om ett svenskt och helt självständigt stift förblir en ljusklar hägring då den äntligen ser ut att kunna förverkligas.

Thomas Rosenberg

kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44

kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens herrgård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00