Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

Sixten Korkman: Ekonomerna etiskt på djupa vatten – och behöver någonting att tro på

ekonomi.

Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han.

25.1.2023 kl. 19:00

Sixten Korkman, 74, växte upp i Dragnäsbäck i 1950-talets Vasa. Hans mamma dog när han var sex år gammal, men pappan fortsatte resa runt i landet som marknadsföringschef inom lantbruket. Tre pojkar lämnades ensamma hemma. Sixtens fyra år äldre bror fick vara kock.

– Det var torftigt, det var fattigt, och vi fick klara oss själva. När min far gifte om sig när jag var i tio–tolvårsåldern blev det bättre.

I läroverket i Vasa skriver Sixten Korkman sin studentuppsats om Harry Martinsons Nässlorna blomma (1935); en till stora delar självbio­grafisk berättelse om en pojke som går från förlust till förlust i det dåtida Fattigsverige.

– Har man läst Nässlorna blomma förlorar man aldrig sin kanske naiva tro på att samhället har skyldigheter mot sina medborgare, framför allt barn. Den boken påverkade mina värderingar på ett grundläggande sätt, säger han.

Sixten Korkman blev nationalekonom och till sist profilerad som en av näringslivets tänkare och ideologer. Men han har sitt hjärta till vänster, säger han. Och verkar lätt förvånad över att någon kan ha trott någonting annat.

Cappuccino på kaféet i Akademens bokhandel i Helsingfors. Sixten Korkman har sagt till servitrisen att det inte spelar någon roll vilken mjölk skummet är gjort av.

– Man har försökt påverka mig, stalinisterna med sin ideologiska återvändsgränd och marknadsfundamentalisterna med sina utopier. Allt har jag konfronterats med. Men vad gäller mina värderingar eller mina politiska åsikter står jag väldigt nära där jag stod som tonåring.

"Jag var själsligt robust redan då."

Impuls av dumma utskrivningar

I Vasa tog någon Sixten Korkman till en söndagsskola när han var barn; han minns inte var och när. Glansbilderna med änglar och lamm gillade han, tills hans kompis sade att det var sådant som bara flickor sysslade med. En präst i söndagsskolan talade om helvetets fasor, men det bekom inte unga Sixten.

– Jag var själsligt robust redan då, säger han.

Sixten Korkman lämnade kyrkan när han var ung, men gick in tillbaka för omkring 15 år sedan.

Sixten Korkman tror inte, men gick in
i kyrkan – för att gå mot strömmen.

– Jag gjorde det av sympati för sådana som (ärke­biskoparna) John Vikström och Kari Mäkinen som jag tyckte pläderade för värderingar jag delar. Det var en impuls. Det var en tid då tusentals människor skrev ut sig ur kyrkan, av olika stupida anledningar. Så jag tänkte att jag skulle vara med och stödja i stället,säger han.

Fast han funderar om det på sikt är lite oärligt. Han är ju trots allt ateist utan personlig gudstro, säger han.

– Jag vet inte vad kyrkan tycker om medlemmar som inte är troende. Det rimligaste är kanske att jag en dag skriver ut mig igen.

Ekonomer på djupt vatten

Sixten Korkman är som ekonom det oaktat på jakt efter någonting orubbligt att tro på. Hans nyaste bok Talous ja humanismi (Otava, 2022) spanar efter värderingar, en ”sekulär religion” som skulle få vara hans stenfot.

– Jag säger ibland att ekonomer är ett slags prästerskap i vår tid. Du ska liksom vara ödmjuk och acceptera deras stränga instruktioner. Det är ett moraliserande, och vi ekonomer måste
fundera mer på etiska frågeställningar, på rätt och fel. Och bli lite mer medvetna om att vi är på djupt vatten.

Det marknadsekonomiska systemet i västvärlden är det riktiga, anser Sixten Korkman. Det är kärnan i det credo, den religions­­­l­ösa trosbekännelse, hans bok mynnar ut i.

"Kapitalismen är välsignelsebringande. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet. Men sedan behövs politik som balanserar."

Det förnuftiga är att tro på vetenskap, liberal demokrati, på marknadsekonomi och på att människans problem är globala, skriver han.

– Jag är inte motståndare till kapitalismen. Den är välsignelsebringande på många, många sätt. Den skapar välfärd och rikedom och är förenlig med frihet.

Men sedan behövs politik som balanserar. Som beskattar bort ojämlikhet och instabilitet och tar sig an det som marknadsekonomin inte kan bära ansvar för. Som till exempel miljö- och klimatpolitik. Okej med marknadsekonomin som dräng, men som herre ett otyg, säger han.

– Men den finansiella sektorn är livsfarlig. Den har vuxit sig stor och instabil. Det är demoraliserande att gång på gång gå in med statliga pengar för att rädda stora banker, som strävar efter att göra sina ägare ännu rikare. Och samtidigt ge samhället problem. Men samtidigt behöver vi ju ett finansiellt system.

”Inte så hastigt” med Jesus

I sin bok refererar Sixten Korkman ofta till Jesus som radikal förkunnare och kristendomen får ett övervägande positivt omdöme. Men är Jesus främst en inspiration för den köpande och säljande människan på marknaden, eller en av dessa motkrafter?

– Nu ska vi inte blanda in Jesus alldeles hastigt, säger Sixten Korkman.

Han anser att Jesus redan förkunnade universella mänskliga rättigheter, men att kyrkan senare också gjorde sin tolkning av antikens and­ra traditioner i frågan.

Men sedan har Luthers uttolkning gjort oss alla en tjänst när han konstaterade att man tjänar Gud bättre genom att jobba flitigt i den uppgift vi har i samhället än att sitta i ett kloster. Medan Calvin gick lite långt och var brutal och cynisk, säger han.

Kändis på gatan

Sixten Korkman är en kändis i gatubilden. När han kränger på sig jackan i bokhandelns kafé, kommer en ung man fram till honom och undrar om han någonsin kommer att få pension. Lite som den rika ynglingen och Jesus.

Korkman föreläser kort och lugnande att det förmodligen kommer att gå bra, men att det lönar sig att systematiskt bygga upp någon liten säkerhet vid sidan om.

SIXTEN KORKMAN

  • Aktuell med boken Talous ja humanismi (Ekonomi och humanism, Otava 2022).
  • Född i Vasa 1948, uppvuxen i Dragnäsbäck och Vikinga.
  • Nationalekonom efter studier vid Helsingfors universitet och i Stockholm. Bred erfarenhet från Finlands Bank, OECD, EU och näringslivets organisationer Eva och Etla. Senast arbetslivsprofessor vid Aaltouniversitetet.
  • Kristen tradition: Har i vuxen ålder återinträtt i evangelisk-lutherska kyrkan för dess betydelse i samhället, men betraktar sig som ateist.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21