Ibland är väggen så tunn att jag nästan kan höra det förflutna tala

19.02.2024
Nina Österholm jobbar med information i Helsingfors församlingar.

Min mormor hade fyllt hundra år nu i februari ifall hon ännu varit i livet. Jag var bara lite på tjugo år när hon dog, men jag har många starka barndomsminnen av henne.

Hon körde bland annat flakbil, en pickup med hytt och rejält flak. Jag vet egentligen inte vad hon transporterade på flaket men bilen var röd och stod i garaget i våningshuset i Grankulla. Bredvid henne på framsätet i bilen fanns alltid taxen Olga, som är mitt livs första hund. Det var både en och två som misstog Olga för momis väninna, när jag som barn berättade om ”momi och Olga” som varit på besök.



Momis hobby var hästar. Hon både red och körde vagn, liksom släde. Det finns bilder av tunga arbetshästar, Prins och Stjärna, som skrattar på hästars vis. De lär särskilt ska ha dragit på munnen när momi kom till hagen i shorts. Under kriget var momi Lotta och spanade efter bombplan högt uppe i ett torn. Långt innan hon varken hörde eller såg något plan, kunde hon se på hunden Ledi att planen var på väg. Också hunden Nappe hade sina egna berättelser – han lär bland annat ha bitit den snälla läkaren som kom på hembesök. Barnen ville inte ha spruta och skrek högt med den påföljd att Nappe bet läkaren i baken. Hädanefter bands Nappe fast vid badkaret när läkaren kom.


Stark, envis,
självständig. Rapp, ärlig, rolig. Så minns jag min momi. Jag minns också att jag tyckte att min mamma var lite löjlig när momi dog – hon var ju redan gammal, behöver man verkligen bli så väldigt upprörd? Nu är det min tur att vara upprörd.

Under förra året var det som om en tunn, tunn pappersvägg byggts upp i mitt sinne. På ena sidan väggen finns det förflutna och på andra sidan nuet. Ibland är väggen så tunn att jag nästan kan höra det förflutna tala. Jag lever delvis i dåtid. På andra sidan väggen finns stora delar av min barndoms familj: momi, mamma, moster, pappa ... De är alla förfluten tid.



Det känns kanske lite tidigt att som fyrtioåring börja leva i sina minnen, men jag fick mycket tröst av att lyssna på Tomas Sjödins vinterprat i Sveriges radio tidigare i år. Han menar att nostalgin fått ett oförtjänt dåligt rykte och att nuet ofta kan vara för mycket för oss att ta in på en gång. Vi behöver analysera och bearbeta det förgångna i efterhand, låta minnena mogna. Det räcker inte alltid att försöka fånga nuet – i nuet.

”Drömmar är vingar, men minnena är roder”, sa Tomas Sjödin. Att påkalla minnen av det som betytt något tidigare kan bli ett roder för den fortsatta färden. Man måste inte alltid vara en visionär, det är okej att se titta lite mera bakåt. Och fråga varandra: Minns du?

Nina Österholm

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig också väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 13:41

israel. Under krigen i Israel har israelerna ofta vänt sig till sin Gud och till sina religiöst judiska traditioner, visar forskare. Så är det också nu, när kriget har utvidgat sig från Gaza till Iran. 2.7.2025 kl. 18:25

Konst. Susanna Sinivirta förlorade sitt barn. Sjutton år senare började hon måla kvinnor utan armar. – För mig är sorgens färg en silvrig nyans av grått. 23.6.2025 kl. 13:02

FETMA. En gynekolog diskuterar hennes fetma medan han undersöker henne. Bantningskurer. Skam. Varuhus som nästan aldrig har kläder i hennes storlek. Raisa Omaheimo skrev en bok om det som nästan är förbjudet: att vara fet. 10.6.2025 kl. 10:19

METODISTKYRKAN. Efter pensioneringen från Ekumeniska rådet blir Mayvor Wärn-Rancken ledare i den finskspråkiga metodistkyrkan. 16.6.2025 kl. 09:54

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskoparna fick tack för sin vägledning och sin "medmänsklighet och sitt bejakande av kärleken mellan människor". 10.6.2025 kl. 14:31

PINGSTKONFERENS. Stefan Sigfrids är pingstpastor i fjärde generation. Förra veckan var han programchef för Världspingstkonferensen med över 6 000 deltagare i Helsingfors. 10.6.2025 kl. 10:35

BORGÅ STIFT. I Borgå domkyrka vigdes på söndagen fyra personer till tjänst i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 9.6.2025 kl. 19:43

SAMKÖNAD VIGSEL. Finlandssvenska laestadianer och evangeliska skrev på protestuppropet. Folkmissionen driver utvecklingen. 9.6.2025 kl. 14:00

Personligt. Då hon fick sitt drömjobb tackade hon ja – sen blev hon diagnosticerad med cancer och sa upp sig. Plötsligt kände hon sig väldigt ensam. Elin Nylund tror inte så mycket på att göra upp en tioårsplan för livet, men hon vet att det alltid blir kväll, hur tung dagen än varit. Det är en tröst. Kanske till och med nåd. 11.7.2025 kl. 12:54

KORSHOLMS SVENSKA FÖRSAMLING. Kyrkoherde Mats Björklund var den enda sökande till kaplanstjänsten i Korsholms svenska församling. 6.6.2025 kl. 13:58

musik. Som barn ritade operasångerskan Monica Groop i psalmboken medan mamman Astrid Riska spelade orgel i Berghälls kyrka. – Hon har varit min lärare och min Alma mater. Jag har henne att tacka för hela min karriär. 5.6.2025 kl. 19:46

SAMKÖNAD VIGSEL. Biskopsmötet ger nu i praktiken grönt ljus för samkönade vigslar i kyrkan – trots att kyrkomötet säger nej. Bara åtta av tio biskopar står bakom den "pastorala anvisningen" om saken. 5.6.2025 kl. 11:18

pingstkyrkan. Världspingstkonferensen med 6 000 gäster från 97 länder möts i Helsingfors under pingstveckan. 4.6.2025 kl. 14:36

FÖRSAMLINGSLIV. Då Pedersöre församlings manskör samlas till övning pratar de väder, vind och världsförbättring över laxsmörgåsen i pausen. Men då de sjunger är det allvar. – Det är inte alltid så lätt för karlar att prata om tro, men sjunga går bra, säger Henrik Östman. 2.6.2025 kl. 16:37

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36