"Våra gener kanske möjliggör och begränsar vår godhet och vår ondska"

08.02.2023
Maria Sundblom Lindberg är psykoterapeut, präst och publicist.

Hur många kvällar har jag inte suttit uppkrupen i en obekväm kökssoffa och ivrigt snackat om människan är ond eller god? Många. Hur många timmar har jag inte slitit analytikerns divan och trasslat på med samma fråga? För många. Jag har också ägnat en stor del av mitt vuxna liv åt att studera godheten och ondskan men filosofiska och teologiska resonemang lockar inte på samma sätt längre.

Ärligt talat undviker jag ofta de här samtalen för att de så sällan leder till annat än till frustration och cirkelresonemang. Kanske jag har förändrats som människa men forskningen har också gått framåt på 5 000 år, och idag söker jag mig därför allt oftare till biologin med mina existentiella grubblerier.

Inom neurovetenskaperna kan jag plötsligt räta ut mina frågetecken kring varför vissa människor kan göra andra illa medan andra bara vill göra gott. Den evidensbaserade forskningens resultat ger mig inte bara inre frid och förståelse, den leder också till någon form av försoning. Försoning och acceptans.

Inom teologin och filosofin hamnar man alltid tillbaka till grundfrågan om människan har en fri vilja och om varför Gud nu inte ingriper om hen ändå finns.

"Dessutom finner jag plötsligt en märklig vila i fakta. Vila i förklaringen att våra gener kanske möjliggör och begränsar vår godhet och vår ondska."

Inom biologin är diskussionen mera linjär. Dessutom finner jag plötsligt en märklig vila i fakta. Vila i förklaringen att våra gener kanske möjliggör och begränsar vår godhet och vår ondska, att våra hormoner är en del i det som påverkar vad vi gör och varför vi låter bli. Det är kanske så att den som inte är riktigt schysst kanske inte ens förmår att vara snäll för att hens amygdala är ovanligt liten.

Med en biologisk tolkningsmodell kan andras kränkningar förklaras med en underutvecklad pannlob och jag blir genast mindre besviken. Ni förstår säkert att jag drar diskussionen till sin spets men i familjelivet och i den slitiga vardagen är det varken Job eller Augustinus som konkret kan hjälpa mig att hantera illviljan runt köksbordet. Allt har sin tid och den biologiska tiden för mig är tydligen nu.

Men får teologen byta tolkningsram? Kan akademikern tro?

"Men får teologen byta tolkningsram? Kan akademikern tro?"

På samma sätt som jag inte använder Bibeln för att förstå hur världen skapades så använder jag inte heller teologisk litteratur från medeltiden för att förstå hjärnans funktioner.

Jag vet att människan har inprogrammerade behov av trygghet och samhörighet men det utesluter inte tron på Guds existens. När jag till natten stänger boken om spegelneuroner knäpper jag ändå mina händer. Att vara vetenskaplig är inte detsamma som att inte vara religiös och fast hoppet och kärleken finns i mina signalsubstanser kan de samtidigt också finnas i mitt hjärta. Inuti mig pågår en ständig dialog. En högljudd diskussion mellan olika sätt att uppfatta livet.

Maria Sundblom Lindberg

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08

HETS MOT FOLKGRUPP. Päivi Räsänen fortsätter efter sin HD-dom att vara en front­figur för dem som anser att hets- och hatpratslagarna i Europa är skadliga. 9.4.2026 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSVALET. I år är det dags för ett nytt församlingsval. Själva valet sker först under hösten 2026, men i församlingarna har förberedelserna redan rullat igång. Här och där dyker affischer upp med kyrkans logo och en uppmaning om att göra sin röst hörd. Men vad är det egentligen vi ska rösta om – vad är församlingsvalet? 24.3.2026 kl. 15:35

kyrkoherdeval. Domkapitlet i Borgå har ledigförklarat hela fem kyrkoherdetjänster i stiftet, meddelar domkapitlet. 7.4.2026 kl. 12:26

IKONER. Pandemin i början av 2020-talet blev en parentes som förde in många på nya spår i livet. Musikern Frank Berger i Sankt Karins började måla ikoner. I dag är det hans lilla veckoandakt – på Arbis. 4.4.2026 kl. 10:00

historia. Museipedagogen Martin Backman-Witting sammanfattar 1800-talets firande på påsklördagsnatten i ett ord: röjigt. Han har undersökt påsken i allmogekulturen. 1.4.2026 kl. 19:01

PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

drogmissbruk. Karl Peltonen har under de senaste sju åren haft både penthouse på Malta och sovit i kartonger i parkeringshallar. Nu är han erfarenhetsexpert för rusvårdsföreningen Kran. Och ser det finlandssvenska dolda missbruket under ytan. 3.3.2026 kl. 10:00

domkapitlet. Domkapitlet valde idag vid ett extrainsatt sammanträde Jessica Emaus till ny stiftssekreterare för församlingsdiakoni vid domkapitlet. 4.3.2026 kl. 15:16

Topelius. På 1800-talet var historiska romaner trendiga ute i Europa. – Fältskärns berättelser av Zacharias Topelius utgör ett finländskt exempel på hur författare genom den historiska romanen utforskade nationer, säger forskaren Erika Boije. 2.3.2026 kl. 19:49

FOLKHÖGSKOLOR. Många kristna folkhögskolor är på fallrepet då regeringen möblerar om integrationsutbildningen. Den nya lagen om integration kan bli ett dråpslag för integrationen på svenska, anser Juhani Jäntti på Lärkkulla folkakademi. 26.2.2026 kl. 15:47

podd. I podcasten De sju dödssynderna går redaktören Hanna Klingenberg och prästen Jimmy Österbacka på djupet med den historiska bakgrunden men också den moderna förståelsen av de sju dödssynderna. 26.2.2026 kl. 11:03