Livet är ibland som ett högljutt och oresonligt nöjesfält

18.08.2022
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen.

Det hopar sig ibland. Ens allra närmaste blir sjuka eller råkar ut för olyckor. Omvälvande saker måste hanteras på något förnuftigt sätt. Tillvaron förändras. Ingen av oss kommer undan allt det där som livet för med sig. Kan du känna igen den där känslan av att livet ibland är som ett högljutt och oresonligt nöjesfält? Där går du omkring bland skramlande berg- och-dalbanor, snurrande lyckohjul, tjoande människor och fluffigt sockervadd, men inuti dig finns hela tiden det där ledsna och ensamma.

"Där går du omkring bland skramlande berg- och-dalbanor, snurrande lyckohjul, tjoande människor och fluffigt sockervadd, men inuti dig finns hela tiden det där ledsna och ensamma."

Nu finns det ju då olika strategier för att klara av elände och oförutsedda faror. Som till exempel att spela död om du möter en björn i skogen. Tänk att kunna lägga sig ner och vara helt stilla ett ögonblick, och när du reser dig igen kan du borsta av byxorna, fortsätta gå och lämna problemen bakom dig. Är det så en god människas acceptans och underkastelse kan se ut? Om jag tålmodigt står ut med villkoren, varken härjar eller demonstrerar, så ordnar det sig. Eller som vårt äppelträd gör just nu, släpper all dålig kart till marken för att ge bättre växt­kraft åt de äpplen som blir kvar. Jag är novis på området och googlade vad fenomenet kan bero på. Tänk att ha förstånd nog att släppa ifrån sig onödiga bekymmer, fördela sina resurser på ett vettigt sätt, bli lättare om hjärta och grenar.

"Det är ju inte precis så att vi kan sortera heller, att livet försynt delar ut prydliga portioner av sitt allehanda."

Det är ju inte precis så att vi kan sortera heller, att livet försynt delar ut prydliga portioner av sitt allehanda. På onsdag tar jag itu med mina små bekymmer, på fredag bockar jag av livssorgen och på lördag är det glädjens tur. I stället ska vi ständigt parera och balansera mellan allt det här, där ute på nöjesfältet.

När det är dags att summera den här spretiga sommaren är det ett kort ögonblick som blev allra viktigast för mig. Det var en sommarkväll i juli, regn hade utlovats, men i stället blev det sol. Jag satt bland barn, unga och gamla på en byafest på min hemort. Kvällssolen föll över strån och lövverk där vi satt utanför det röda byahemmet. Under en minut satt vi alldeles tysta, i hågkomst av de personer som gått bort under året. Jag brukade alltid stanna till i byn och prata med en av farbröderna vi nu hedrade. Han hörde liksom till. Efter den tysta minuten fick en ung familj stiga fram, de skulle snart få en baby och hade nyss flyttat till byn. De välkomnades med applåder och fick recept och ingredienser till extra goda bullar.

Det var min sommars heligaste ögonblick, kanske för att vi alla under några minuter satt samlade inför livets kärna, inför djup saknad och inför en ny början.

Ulrika Hansson

HELSINGFORS SAMFÄLLIGHET. Prästen som leder landets största samfällighet, i Helsingfors, blir överdirektör vid Undervisnings- och kulturministeriet. 27.11.2025 kl. 16:40

Personligt. Wille Westerholm hade i många år en dröm: att bli personaldirektör på Stockmanns varuhus. Han jobbade på varuhuset i hela 17 år. Sedan tog livet en ny vändning. I dag är han kyrkoherde i Ekenäsnejdens svenska församling. 26.11.2025 kl. 13:24

BISTÅNDSARBETE. Sjökapten Tom Lindroos gjorde en frivilliginsats på världens största civila sjukhusfartyg som drivs av kristna Mercy Ships. I Afrika förändrar en operation många människors vardag helt och hållet. 25.11.2025 kl. 20:00

Personligt. Jonas Tallgård har försökt döva sin ångest i nästan hela sitt liv. Han har sökt i den osunda självkontrollen, i drogerna och i botten av många glas. 36 år gammal mötte han sin egen botten, och ett slags ljus. 25.11.2025 kl. 14:31

kyrkobyggnader. Säljas, hyras ut, byggas om eller rivas – kyrkorna i Alphyddan, Åggelby, Rönnbacka, Brobacka och Munkshöjden står inför att avvecklas som gudstjänstlokaler. 24.11.2025 kl. 14:33

domkapitlet. Helsingfors förvaltningsdomstol ansåg att församlingsmedlemmar i Petrus församling inte hade besvärsrätt över domkapitlets beslut att utse kyrkoherde. 20.11.2025 kl. 10:03

NY DOMPROST. Camilla Ekholm är nyvald domprost i Borgå. Hon längtar efter en kyrka där alla känner sig välkomna och uppskattade. 19.11.2025 kl. 08:00

musik. Johannes församlings nya kantor Senni Valtonen vill med musiken gå bredvid människor i vardagen och i deras största livshändelser. – Jag tycker om att stöda och hjälpa människor att uttrycka känslor på ett tryggt sätt. Det är den viktigaste delen av mitt jobb. 5.11.2025 kl. 20:13

mission. Stiftsdekan och Israel- och Etiopienmissionär på sitt cv – nu blir han missionsdirektor för den Asienorienterade missionsrörelsen. 14.11.2025 kl. 13:35

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00