Regelbundet hopp

Hösten är samtidigt något av det tyngsta jag vet. Jag minns hur det som började som en årligen återkommande down-period undan för undan växte sig större, tills det en dag var det som var jag. Fast det inte alls var jag. Idag, på basen av över ett decennium av empirisk forskning, kan jag försäkra att termen ”lyckopiller” siktar lite väl högt. Lycklig blir man nog inte, men man klarar sig. Man kommer helt enkelt vidare.

Just där ligger kanske det mest förrädiska i en depression - kraftlösheten. Oförmågan. Att sitta och titta rakt framför sig, timme efter timme, utan att kunna resa sig. Att genomföra morgonprojektet med att sätta på sig en strumpa, bara för att överväldigas över att man har en till att klä på sig. Att ta plats, suga upp energi, och inte ha en aning om hur man ska orka hjälpa till för att andra ska orka med en. ”Lev i nuet” är en ständigt återkommande uppmaning, och ironiskt nog så finns det få tillfällen då man lever så i nuet som när man är deprimerad. Samtidigt är man inte där. Det är en förödande kombination.

När jag var yngre betraktade jag tvärsäkert de i vars ålder jag nu själv befinner mig som flyende från livet, springande i ekorrhjulet, rutinerade till icke-mänsklighet. Det har varit en nyttig läxa att lära sig att inte all aktivitet per definition är ett jagande efter vind, och att energi i sig - även mer eller mindre missriktad sådan - i sig är en livskraftig motpol till den ljumma, döda likgiltigheten.

På samma sätt som som hösten har sin tid, har depressionen sin. Jag undrar hur vi skulle hantera att sommaren övergår i höst om vi var omedvetna om att det genom vår becksvarta, vitgnistrande vinter kommer att bli sommar ännu en gång? Om vi bara såg naturen somna, och inte visste att den snart kommer att vakna igen? Jag vet inte om någon enda av oss skulle klara hösten då.

Min egna handbok för att klara svårmodet har genom erfarenhet - genom mina försök och mina misstag - tagit sig en nästan förbluffande enkel form. Från att ha varit fullsmockad med analys, teori och källmaterial har den reducerats till exakt två punkter: 1) Det går över. 2) Handla.