Jag behöver andra människor för att minnas vem jag riktigt är

07.06.2022
Nina Österholm jobbar med information i Helsingfors församlingar.

Tre saker jag inte ännu återsett efter pandemin:

– gymmet och träningspass med andra

– flygplan och Sverigebåt

– hela mitt arbetsteam fysiskt i samma rum

Vi är en riskgruppsfamilj så vi lever steget efter i återställning till normal vardag. Vi fortsätter vara försiktiga, lite tråkiga kanske. Men det betyder inte att vi inte för den skull längtar efter att få slänga allt vad masker och handsprit heter i väggen och ställa till med en enorm fest med alltför litet dansgolv och trängsel i baren. Vi längtar efter att få ses igen, efter att få känna, röra, uppleva allt de där vanliga, bekanta som vi saknat så länge.

Jag tänker att det kan vara lite som i Gabriellas sång: ”Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det vila”.

Vad är det då som jag hoppas på i återseendet med världen? Jag tänker att det kan vara lite som i Gabriellas sång: ”Jag har aldrig glömt vem jag var, jag har bara låtit det vila”, ur musikalen Så som i himmelen. För om man som jag är extrovert, så behöver man de facto andra människor för att kunna vara sig själv, träffa alla er som jag inte sett på två år för att minnas vem jag riktigt är.


Jag behöver
också gå till platser som är mina, men som varit stängda för besök, för att få ihop hela bilden. Jag behöver hitta de delar som är jag tillsammans med andra, för att bli både mitt gamla och mitt nya – mitt sanna jag.

Jag behöver också gå till platser som är mina, men som varit stängda för besök, för att få ihop hela bilden.

En del av mig bor på Lekholmen i Helsingfors skärgård. Där har jag själv gått skriftskola förra seklet, där har jag vuxit upp och in i församlingen och där finns mina bästa människor vanligen hela sommaren – min församling. Och den församlingen behöver jag för att orka tro. Där finns också en storslagen natur, och som många finländare känner jag också gudsnärvaron starkast i naturen – på Lekholmen mitt i havsbandet, mitt i församlingen. Jag är lite som en gammal pilgrim som år efter år måste återse min heliga plats för att hämta styrka.

Vart ska du vallfärda i sommar för att återkoppla till din andlighet? Finns det någon plats som är helig för dig? En kyrka som haft betydelse i livet? En lägergård? Hoppas du får känna återseendets glädje i sommar – med människor, med platser, med din tro.

Nina Österholm

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36