Vad jag tänker efter femtio: Jag ser min litenhet och mina sår

26.10.2021
Sofia Torvalds  är redaktör vid Kyrkpressen.

Jag och min vän C satt en kväll i rätt dyster stämning och frågade oss vad man egentligen kan lova folk om ett liv med Gud. Vi enades om att man kan lova liv efter döden. Sen enades vi om att man kan säga att Gud alltid är med oss.

”Men man kan inte lova att man kommer att märka av det.”

”Nä, det kan man nog inte lova.”


Kristen och
medelålders kan ibland kännas som en deppig kombo. En del bilder man byggt sig om ett kristet liv har slagits i spillror. I medelåldern slås överhuvudtaget många livsbilder i spillror.

Jag har fattat hur sköra vi är.

Allt avkläds.

Jag tror inte längre på allt det perfekta, allt det ljusa, allt det trosvissa. Eller om jag tror på det varar det ett ögonblick bara.

"Jag tror inte längre på allt det perfekta, allt det ljusa, allt det trosvissa."


Men sedan
finns det plus också.

Sådant jag inte vågat se förr vågar jag se nu. Människor trillar ner från piedestaler, jag trillar själv ner från piedestaler jag byggt åt mig själv. Jag ser min litenhet, mina sår och mina automatiska, destruktiva reaktioner. Jag ser andras sår.

Jag väjer inte undan för andras sår.

Jag är inte längre så rädd. Jag vågar se på det som inte kommer sluta bra.

”Jag ser var mina blåmärken finns, de där punkterna någon trycker på ibland utan att ana hur ont det gör.”


Jag ser
var mina blåmärken finns, de där punkterna någon trycker på ibland utan att ana hur ont det gör. Jag vågar se på det som gjorde att jag fick dem.

Jag klarar av att konstatera att mycket av det största och viktigaste är olösligt. Jag klarar av tanken att det kanske aldrig kan lösas.

Jag har börjat uppskatta de små sakerna mer, allt det som bär en människa vidare i ett liv som är mer bart än det var när jag var yngre.

Det lilla har blivit större: En lunch med en vän. Rena lakan. Att dricka glögg i oktober.

Jag har börjat värdera den lilla kärleken, den som är en börda buren gemensamt, ett ord av uppmuntran, en kopp te och att få låna någons tvättmaskin.

Jag har börjat fatta någonting om nuet, någonting jag inte fattade när jag hela tiden rusade någonstans.

Jag har börjat fatta att mörkret är en grop i vägen och efter en stund orkar jag klättra upp ur den och gå vidare.

Sofia Torvalds

ÅLDRANDE. Hur är det att åldras – på riktigt? Anna Paulina Eklöf tycker att det är hennes själ som oförändrad kikar ut genom ögonen. Per-Erik Lönnfors tänker att det går att acceptera förändringarna så länge man hittar en mening, kanske något så smått som att tömma diskmaskinen. 11.11.2025 kl. 11:00

gospel. Det var åren då den modernare kristna musiken tog sig in i Finland med Samuelssons och Treklangen. För kommersiellt, tyckte en del – fast det för det mesta var olönsamt. Nu har Dan Kronqvist skrivit om Jesus­popens guldålder på 70- och 80-talet. 11.11.2025 kl. 10:00

INGÅ. Ingå kyrka förvandlade Erkki Päivärinta och fick diplomingenjören att bli intresserad av historia. – Dödsdansen i Ingå kyrka är den enda som har gjorts norr om Östersjön. 10.11.2025 kl. 15:32

domprost. I valet vann kyrkoherden i Sibbo Camilla Ekholm över den enda motkandidaten Karl af Hällström. 9.11.2025 kl. 20:52

KYRKOMÖTET. Biskopsmötets frifräs i äktenskapsfrågan fick konservativa i kyrkomötet att kräva granskningsnämnd som i Sverige. 6.11.2025 kl. 15:32

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22

SKOLVÄGRAN. Måste man som förälder skicka sitt barn till skolan till vilket pris som helst? Minna Levälahti kände sig ensam och misslyckad som förälder när hennes dotter vägrade gå till skolan. Då hittade hon andra vars barn hade långvarig skolfrånvaro. 29.10.2025 kl. 13:20

KOLLEKTER. De stora missionsorganisationerna som FMS och KUA kasserar stort på stiftskollekterna. Väckelserörelser som laestadianerna åker ut ur huvudflödet av kollekter 2026. 28.10.2025 kl. 14:44

unga i kyrkan. Matteus församling i Helsingfors har satsat stort på sitt ungdomsarbete i många år, och det har burit frukt. – Vi satsar på relationen till ungdomarna först, och undervisningen sedan. 28.10.2025 kl. 11:29

BESVÄR. Sebastian Åstrand har lämnat in ett besvär till förvaltningsdomstolen i Helsingfors angående tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Han var en av de jurister som sökte tjänsten, medan domkapitlet valde Mikaela Strömberg-Schalin. Hon tillträder i mars. 27.10.2025 kl. 11:58

radio. Han tar upp programmet med andlig musik Tack och lov på nytt. – Jag ska försöka ha så stor bredd som möjligt, säger Rasmus Forsman. 27.10.2025 kl. 09:42

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37