Kommunreformen

24.10.2011
Kommunreformen som sköljer över landet de närmaste åren blir den största sedan kommunerna lösgjordes från kyrksocknarna på 1860-talet. Det finns många sakliga orsaker att frångå det svåröverskådliga lapptäcke som uppstått mellan stat och kommun. 
En stor del av de grundläggande besluten fattas i samkommuner medan primärkommunen står som betalare. Principen om skyldigheten att betala och rätten att få vara med och besluta – som fanns i sockenstämmorna – hänger inte längre ihop.

Ännu viktigare är att det interkommunala lapptäcket är Centerns maktplattform och att riksdagsvalet har gett socialdemokraterna och samlingspartiet en unik chans att montera ner den. Regeringens två ledande partier sumpar inte sin unika chans att strukturera om landet till sin fördel.

I princip har kyrkan fria händer att lägga om sin struktur. Kommunsammanslagningarna har fört med sig de kyrkliga samfälligheterna som saknar teologisk motivering. Men att återgå till sockenstrukturen och dela upp landet i sexhundra administrativt självständiga enheter bara går inte. Det samhället finns inte mera.

Kyrkan har över fyra miljoner medlemmar och staten över fem. Alternativen till de lösningar som staten kommer fram till är inte många. Gör man de nio kyrkliga stiften till grundläggande administrativa enheter med församlingarna som verksamhetsenheter håller man sig inom en historisk ram men bara till formen. Makten flyttar med pengarna.
Med stiften som huvudmän borde Borgå stift initiera en bodelningsrunda om vilken kyrkobyggnad som ska tillhöra vilket stift. Fastighetsfrågan kan kanske lösas, men besluten fattas under alla omständigheter över huvudet på lokalförsamlingarna.

Krister Ståhlberg gick i veckan ut med förslaget att göra en dygd av de stora primärkommunerna. Blir de tillräckligt stora måste verksamheterna ändå delas upp så att kanske inte bara skolan utan också social- och hälsovården kan organiseras som en svenskspråkig enhet.
Mot den bakgrunden kan biskop Björn Vikströms utspel om att kyrkan kunde acceptera de stora primärkommunernas gränser men dela upp området i två eller flera kyrkliga samfälligheter ses i en ny dager.

Kombinerar man Vikström och Ståhlberg skulle de kyrkliga samfälligheterna kunna delas upp på språklig grund. Vad bodelningen beträffar är våra medeltida gråstenskyrkor både församlingslokaler och en del av vårt nationella kulturarv där staten borde vara med. Varför inte organisera dem i ett särskilt fastighetsbolag där också staten bär sitt ansvar?

Det är tid att tänka nytt men framför allt att tänka stort. Annars blir de små enheterna lidande.
Rolf af Hällström

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46