Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

Kyrkor och samfund hördes för Petteri Orpos antirasismpapper

rasism.

Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord.

18.8.2023 kl. 12:15

Biskop Bo-Göran Åstrand och ärkebiskop Tapio Luoma från den evangelisk-lutherska kyrkan hör till dem som har ombetts ge ett utlåtande för regeringens kommande meddelande om rasism. Också en rad andra religionssamfund och ekumeniska organ hör till de 120 instanser som fram till den här veckan hade lämnat utlåtanden. I den korta tidtabellen fick det omfatta max en A4-sida.

Bo-Göran Åstrand skriver att lagstiftningen i Finland mot rasism finns på plats, men att det brister i att tillämpa den. "Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang", skriver han. Biskopen efterlyser mera arbete för upptäcka hur den tysta, gömda, strukturella rasismen tar sig uttryck och hur man bäst kan avvärja den.

Biskop Åstrand anser det vara viktigt med en bra religionsundervisning. En annan idé anser han kunde vara att årligen belöna en skola, kommun, arbetsgivare eller myndighet som på ett bra sätt har jobbat med att få bort dolda rasistiska tänkesätt.

"Omedvetenheten och okunskapen är fortfarande oroväckande hög i olika sammanhang"

Också det religionsekumeniska Resa-forumet (Uskot) lyfter fram religionsundervisningen som viktig i arbetet mot rasism. Den kristna fredsrörelsens ordförande Jussi Ojala skriver för sin organisations del att skolor och lärare är viktiga för att i tid upptäcka rasistiska attityder. På samma linje är också Ekumeniska rådet i Finland, vars jämlikhetsansvariga Saija Kainulainen anser det vara viktigt med en samtalskultur som tidigt griper in i hatprat.

Finska missionssällskapet varnar också med erfarenheter från bland annat den tredje och fjärde världen hur hatprat leder till våld och förföljelse. FMS pekar också i sitt utlåtande på de sociala mediernas ansvar, där de globala företagen ofta har en svag övervakning över rasistiska trender på andra språk än engelska. Det skriver Niko Humalisto och Roosa Rantala som arbetar inom FMS offentlighetsarbete.

Hatprat också från vänstern

Judiska och islamska samfund säger i sina utlåtanden att gatans rasism är vardag för båda folkgrupperna. I Åbosynagogans utlåtande anser man också att kritik mot Israel från vänsterhåll i Finland ibland är så häftig att den uppfyller kriterierna för hatprat. "Ändå kan ingen enskild jude i Finland påverka vad Israel gör", skriver församlingen.

Finlands muslimforum beklagar i sitt utlåtande att deras organisation ofta beskrivs arbeta mot västerländsk jämställdhet, och att frågor som rör muslimer ofta avgörs utan att de själva hörs. I en religiös grupp om cirka 120 000 finlädska muslimer som ofta stämplas om patriarkal har utlåtandet undertecknats av styrelseordförande Minna Taipale och generalsekreterare Pia Jardi.

Rasism kring kristna konvertiter

Bland frikyrkliga och väckelsekristna som har lämnat en inlaga påpekar både frikyrkorådet SVKN genom viceordförande Esko Matikainen och missionsorganisationen Patmos genom veteranen i invandrararbete Timo Keskitalo i sina utlåtanden den i deras mening rasistiska behandlingen av konvertiter.

Invandrare och asylsökande som har konverterat till kristendomen betraktas enligt dem ofta av polis och invandrarmyndigheter som lögnare som trixar för att få stanna i landet. De hörs ofta av tjänstemän utan teologisk kunskap och utlåtanden till stöd för dem från kristna samfund lämnas obeaktade, skriver frikyrkorådet.

Enligt mediauppgifter ska regeringen överlämna sitt meddelande om rasism och annan bristande jämställdhet till riksdagen den 6 september.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41