Hoppet och det nya står sida vid sida med ändligheten och tröttheten

19.08.2021
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen.

Vi har flyttat. Fyrahundra kilometer i nordlig riktning, jag och min familj. Jag har sorterat, slängt och gett vidare. Försökt skapa system; om ordning finns till det yttre kanske det känns inuti också. Det säger åtminstone ordningskonsulterna. Jag har vaknat energisk, tänkt att nu ska jag få underverk till stånd, för att en halv dag senare stå tvehågsen bland halvfyllda lådor.

Beslut ska fattas. Ska jag kassera den där handgjorda grejen jag inte är överförtjust i, men som tillverkats med möda och getts till mig med kärlek. Jag hör konsulterna säga att man ska utröna vad som skänker en glädje och vad som bara upptar onödigt hyllutrymme. Men tänk om det är både och? Det finns många saker i mina skåp som irriterar och gläder samtidigt. Livet är så ofta både och. Det är därför det är svårt att sortera.

"Det finns många saker i mina skåp som irriterar och gläder samtidigt. Livet är så ofta både och. Det är därför det är svårt att sortera. "

När jag i flyttkaoset vandrade ner till soptunnorna på gården med en ugnsform, vars beläggning börjat lossna på ett hälsovådligt sätt, och med en flaska utgången fiskleverolja tänkte jag att det är tillvaron i ett nötskal; udda saker som inte går ihop, som pockar på din uppmärksamhet, som kräver att just du tar itu med dem trots brist på ork, intresse och tid.

En flytt kan kännas som att se sitt liv i komprimerad form. Nallen från min barndom börjar se kutryggig ut, på vinden ligger mapparna från studietiden (allt låg framför mig då), i en låda samsas små minnen från vårt bröllop (vilken fest det ändå blev), i ett skåp står medicinförpackningen från dagar av oro (vi svetsades ännu tätare samman), längst bak den töntiga lilla souvenirgrodan med sombrero och cigarr (vi har fått resa). Så passerar tio år, eller tjugo eller en halv livstid. Och jag kan inte hjälpa att jag tänker på hur många flyttar jag har kvar. Sådant gör ju allt bara tyngre, men ändå. Hoppet och det nya står sida vid sida med ändligheten och tröttheten. Sådant är det svårt att sortera i.

"Sådant är det svårt att sortera i."

Någonstans i fasen av uppackande och oro inför ny skola, nytt hus, nya rutiner sitter jag och tänker att fridsfurste har kommit att bli mitt favoritord, det kräver ingen hyllplats. Jag kan se honom framför mig, rustad som en gladiator, ändå ödmjuk som den som aldrig krävt att bli lyssnad till. Jag tänker att den fursten tar jag gärna med mig, överallt. För att orka med en flytt till, för att påminnas om att mina bestyr i slutändan är av överkomlig karaktär. För att känna mig lugn i tider av förändring.

Ulrika Hansson

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo. 19.8.2025 kl. 13:35

DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro? 19.8.2025 kl. 20:00

pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44

ISRAEL-PALESTINA. Det norska initiativet kom plötsligt på – de flesta församlingarna i Borgå stift hann bara med en anonym klockringning för läget i Gaza. 8.8.2025 kl. 13:38

PULS. Den friare eftermiddagsgudstjänsten Petrus Puls läggs ner i sin gamla form, meddelar Petrus församlings tf kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog. I stället ordnas nya Petrus Liv. 6.8.2025 kl. 10:00

STORM. Stormen slet av taket på Esse församlingshem igår – nu måste Pedersöre församling hitta nya utrymmen för sin verksamhet i Esse för ett år framåt. – Det som är glädjande är hur många samtal vi fått av folk som vill hjälpa till, säger kyrkoherde Daniel Björk. 5.8.2025 kl. 13:21

BORGÅ DOMKAPITEL. Fyra personer har sökt jobbet som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Bland dem finns biskop Bo-Göran Åstrands son Sebastian Åstrand. 4.8.2025 kl. 16:35

domprost. Tjänsten som domprost i Borgå stift har lockat två sökande. Båda sökande uttrycker på sina privata Facebooksidor en tillit till processen och respekt för varandra. 1.8.2025 kl. 19:14

Mest läst

    betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

    POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

    Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

    kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

    PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36