Men tänk om vi skulle kunna lägga av oss skammen över de spår som livet har ristat in i oss?

18.02.2021
Erika Rönngård är redaktör.

Ni vet hur det är på sommaren: då äter vi nya små grönsaker, kallar dem primörer och njuter av att de är små, söta och tunnskaliga. De har en krispig fräschör och har skördats just när de växte som bäst, innan de hunnit bli hårdhudade eller kantstötta.

Men nu är det vinter, och säsong för blodapelsiner, dessa mina favoriter bland citrusfrukterna – kanske bland frukter överlag, tänker jag varje år i februari. För det är ju något speciellt med en frukt som man bara kan äta en viss tid på året, en råvara som fortfarande styrs av säsongen och inte kan flygas in året om.

Länge trodde jag att en blodapelsin helt enkelt bara är en annan sorts apelsin, lite som att det finns vinbär i olika färger. Sedan lärde jag mig att blodapelsinen får sin röda färg på grund av att den växer på platser där nätterna så här års är kalla medan dagarna är varma och soliga. För att hantera temperaturskillnaderna skyddar apelsinen sig genom att utveckla antocyanin, en antioxidant som samtidigt ger blodapelsinerna den röda färgen.

Hemma hos oss brukar vi skämta om att blodapelsiner som visar sig vara överraskande bleka när man skalar dem helt enkelt har haft det för lätt i livet. Och de exemplar som är så djupt röda att färgen slår över i mörkt lila – har de haft det extra svårt, eller har de bara reagerat väldigt snabbt och effektivt på omständigheterna?

Skalet på en färgrik blodapelsin kan vara nästan läderartat, ärrat av sina utmaningar kramar det hårt om klyftorna. Men den färg- och smakrika insidan gör det mödan värt att skala dem. Inför det här numret av tidningen intervjuade jag Malena Björkgren om hur man ska hantera besvikelser och obesvarade böner. Hon säger bland annat att vi ofta växer som människor när vi måste ta tag i livet, när allt inte serveras färdigt. Men, tänker jag medan jag kämpar för att skala min blodapelsin, kanske får det synas att vi tagit tag och att vi kämpat.

Blodapelsinen känner förstås ingen skam över spåren den bär, den är ju en frukt. Men tänk om vi som är människor skulle kunna lägga av oss skammen över de spår som livet har ristat in i oss, och över de försvarsmekanismer som vi behövt för att hantera livet i de perioder när nätterna känts farligt kalla.

Erika Rönngård

bibeln. Vad väger tyngre i teologi och bibelsyn? Orden i sig? Eller den sak orden pekar på? Emeritusbiskop John Vikström lämnar en text till några biskopskolleger och till andra i kyrkan. Det är ett slags bokslut, skriver han. 11.9.2025 kl. 14:49

UNGDOMSKÖR. Niklas Lindvik är en av själarna i den evangeliska rörelsens musikliv. Han leder Slefs ”intervallkör” Evangelicum. 10.9.2025 kl. 17:43

METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51

LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00

BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51

SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00

relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39

ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55

NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57

KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24

Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16

ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13

Bibel. Tankar om vår diskussion, dess orsak och centrala fråga. Vad är det ytterst fråga om i våra fortsatta debatter om kvinnliga präster, homosexualitet, köns- och sexuella minoriteter och samkönade äktenskap? frågar ärkebiskop emeritus John Vikström. 10.9.2025 kl. 10:35

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59

kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09

UK. Äktenskapsfrågan och samarbetet mellan kyrka och skola – det var frågor som väckte debatt när Borgå stifts ungdomsparlament Ungdomens kyrkodagar samlades i Karis i helgen. 3.2.2025 kl. 17:22

forskning. Läkarvetenskapen vet inte exakt vad som orsakar PMS, men många kvinnor vet vad det är att inte riktigt känna igen sig själv några dagar varje månad. Sara Högberg blev less på bristen på kunskap och skrev en forskningsplan. Nu doktorerar hon i teologi – och forskar på menscykeln. 29.1.2025 kl. 17:52

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00