Av allt det som den kristna tron består av är det just hoppet jag förstår mig minst på

03.02.2021
Matias Rosenlund är författare och bibliotekarie.

Jag har aldrig riktigt förstått mig på hopp. Av allt det som den kristna tron består av är det just hoppet jag förstår mig minst på.

Vad är egentligen hopp? Är det att önska sig något bättre? Är det ett kall efter en positiv förändring av något slag? Är det att vända sig bort från verkligheten och sträcka sig efter en dröm i stället? Är det en önskan om att få eller uppnå det man ännu inte har?

Nej, jag förstår inte.

För mig är det snarast som den danska poeten Theis Ørntoft skriver i en dikt: ”varje gång någon uttrycker hopp inför det bestående / mår jag fysiskt dåligt”.

Det jag är lite allergisk mot är att hoppet alltför ofta verkar innehålla en slags lamslagenhet eller apati. Maktlöshet. När någon vi håller kär mår dåligt säger vi: Jag hoppas det blir bättre. Finns det inte en lathet i det? Kanske en konkret gärning för den andres skull skulle ha större effekt. Laga en varm, god måltid åt den som inte mår bra. Köp en blomma i stället för att säga något om hopp, eller skriv ett brev där du uttrycker varför människan i fråga är viktig för dig och varför hen är värdefull.

Det finns ju givetvis en metafysisk sida av hoppet, den som är aktuell när vi talar om kristendom och hopp. Vi hoppas på räddning, vi hoppas på evigt liv, vi hoppas att Gud tar hand om allt till sist. Men tomma ord om hopp som inte backas upp av några konkreta handlingar förvandlas snart till ett kallt, hårt hån.

Jag har sett många kristna tala om hopp utan att ändå erbjuda den hungrige lite mat. Alltför många som varmt talat om den kristna familjen och hoppet om ett evigt liv samtidigt som många andra har befunnit sig utanför de upplysta rum och salar man hållit sina gudstjänster i.

Inte ens i dessa tider av pandemier och allmän oro över framtiden kan jag frambåda någon större entusiasm över hopp. Jag vet inte vad det i slutändan beror på. Hellre än att hoppas på något osäkert, väljer jag medan jag ännu kan att försöka göra mitt liv till det jag vill att det ska vara.

Det jag uppskattar mest i Jesus som han framställs i Bibeln är alla hans konkreta handlingar och gärningar. Han nöjde sig inte med att säga ”Jag hoppas att dina fötter blir rena”, utan han böjde sig ner för att tvätta de fötter som var smutsiga.

Mathias Rosenlund

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

Personligt. När Janne Sironen var sju år tog hans pappa sitt liv. Idag har han själv en sjuårig son. – Att jag fick Peter var så stort. 9.12.2025 kl. 13:00

SPRÅK. Språkförbistringen väcker irritation vid flera svenska församlingar inom Borgå stift. På domkapitlet manar man till lugn. 8.12.2025 kl. 13:17

Helsingfors domkyrka. Päivi Vähäkangas, kyrkoherde i Munkkiniemen seurakunta i Munksnäs, blir ny domprost i Helsingfors. Hon valdes på söndagen med klar majoritet. 8.12.2025 kl. 16:31

EKUMENISKA RÅDET. Laura Häkli är ny generalsekreterare för Ekumeniska rådet i Finland. Hon ska göra praktikantveckor i alla elva medlems­kyrkor. 8.12.2025 kl. 10:00

GRAVFYND. Kvarlevor av tre personer som troligen levde på 1700-talet har fått sin sista viloplats i en grav på begravningsplatsen vid Esbo domkyrka. Kvarlevorna hittades i samband med grävarbeten, eftersom Esbo domkyrka för tillfället genomgår en omfattande renovering. 4.12.2025 kl. 11:49