Trilska klossar i angelägen sak

06.09.2012
Kyrkan som organisation är en spretig historia. Vore den ett företag kunde kanske församlingarna betraktas som 449 legoklossar som lätt kan radas i ett bygge med det flytande idealet ”ändamålsenligt”. Men kyrkan är ingen koncern styrd av en allsmäktig jordisk vd. Däremot har den flera maktfaktorer som vill säga sitt om klossarna – beroende på om det handlar om andliga ting, byråkrati eller ekonomi. Som allt annat flyter de tre ofta samman och då är det spänt på bygget.
På sensommaren kom ett betänkande från den grupp som funderat över  kyrkans förvaltning. Nu ska den, enligt Kyrkans informationscentrals kommuniké, blir klarare och lättare. Rent konkret vill man spara genom att lägga ner kyrkans utrikesråd och låta biskoparna sköta ekumeniska relationer och utrikeskontakter. Biskopsmötet bantas också ner.

Däremot gör gruppen inga drastiska nedskärningar i Kyrkans centralfond, tvärtom blir pensionsfonden en separat aktör. Det är säkert försvarligt med tanke på den utmaning helhetskyrkan har i form av sitt pensionsansvar. Men att förändringen där en blir två skulle innebära avvecklingar inom centralförvaltningen är svårt att tro. Att skära ner i kyrkans ”utrikespolitik” är kirurgiskt sett ett relativt lätt ingrepp i jämförelse med att sätta luppen på den stora organism resten av centralförvaltningen utgör. 

Ur församlingarnas perspektiv har kommittén i sin 135 sidor långa text reflekterat lite eller inte alls. För en enskild församling är det lika svårt att ifrågasätta det rådande som det är för en legokloss att ställa sig på tvären. Att ens försöka kan te sig rentav naivt.

Eller så inte. På Åland går en diskussion om de åländska församlingarnas framtid och struktur. Mest radikalt är ett förslag från kyrkorådet i Mariehamns församling, som vill att domkapitlet ska bilda en arbetsgrupp för en självstyrd åländsk kyrka. Biskopen kan fortfarande finnas i Borgå, men en åländsk ledningsgrupp skulle tillsätta präster och kantorer, besluta om mark och medel.

En del röster har velat ta det ännu längre: Varför betala till riket? Om ålänningarna annars klarar av att stå på egna ben kunde de väl bära sin egen kyrka. Andra, ofta med erfarenhet av jobb i kyrkan, konstaterar att det redan nu pumpas in mycket pengar från centralförvaltningen. Att ”bilda eget” skulle betyda att många kyrkor stängs och tjänster dras in.

Den höga och fria debatten har ändå en poäng: Den har öppnat ögonen för det skriande behovet av samarbete mellan församlingarna. Ålänningar är kända för att sjunga ut snabbt. Tanken på en självfinansierad kyrka i öriket speglar en reaktion som delas på lokalplanet riket runt. På lokalplanet vill man känna att en gemensam centralförvaltning ändå får det mesta att ”komma tillbaka” hem. Som ett sådant tecken är den åländska rabulismen värd att tas på allvar i Borgå, men i all synnerhet i korridorerna på kyrkostyrelsen i Helsingfors.

May Wikström

FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29

fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30

FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00

DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08

SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45

LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38

ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog. 12.2.2026 kl. 14:52

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33