Den versionen lärde jag mig som barn. Sen fick jag veta att man inte skall be så, utan byta ut den sista raden mot ”Du förbliver fader vår”. Att tro att den som älskar Gud får lycka verkade vara för magstarkt i det sena 1900-talets samhällsklimat.
Jag misstänker att detta är den verkliga orsaken, även om man ibland hävdar att problemet med den äldre formuleringen är risken för missförstånd, att man tror att Gud gör skillnad på folk och folk, att det är den som Gud älskar som får lycka, och att Gud därmed inte älskar den som inte är lycklig. Det är rimligt om man utgår från att barn är dumma och att man inte kan förklara saker för dem. Dessutom är den nya formuleringen lika tvetydig: det ska ju vara ett kommatecken efter ”förbliver”, annars är hela raden bara en dum plattityd, och sådana är extremt farliga i böner.
Det är kanske inte överraskande att teologin var sundare på 1800-talet än på 1900-talet. Frasen ”Den Gud älskar lyckan får” är en av de mest kärnfulla formuleringar av det kristna livet jag känner till. Att leva med Gud handlar om att omdefiniera vad lycka är. Att älska Gud betyder inte att alla mina önskningar kommer att uppfyllas. Poängen är att som kristen måste jag lära mig att ”lycka” är att älska Gud. Med andra ord: kristendomen ger inte mig allt vad jag önskar, den förändrar vad jag önskar.
Det här kan verka väldigt osympatiskt om man tror att ”mina önskningar” verkligen är mina egna, i betydelsen att jag själv valt dem, kontrollerar dem. Men så är det ju inte. Det mesta vi vill ha vill vi ju ha för att någon annan vill att vi skall vilja ha dem. Därför är reklamen en miljardindustri. Därför är vi beredda att betala pengar för prylar bara för att de har en viss logo på. Därför tycker vi att vår telefon är gammal för att det kommit ut en ny modell på marknaden.
Därför är kristendomen ”frälsning”. Inte bara för att den lär oss lösgöra oss från konsumismens snaror, utan också för att den lär oss att vi inte behöver vara självständiga, framgångsrika, sexiga, romantiska, provokativa, trygga, ironiska eller någon annan av de ideal världen ger oss för att kontrollera oss. Alla dessa versioner av ”lycka” fungera som lockbeten som vi villigt springer efter, oberoende av vart de leder oss.
Den som lärt sig älska Gud, lärt sig att vår lycka består i den riktningen på våra liv, är hiskeligt svår att styra. Fri, rentav.
Den Gud älskar lyckan får
30.08.2012
Jag läser på internet att bönen Gud som haver ursprungligen (på 1700-talet) slutade vid ”står min lycka i Guds händer”. På 1800-talet tillkom raderna
lyckan kommer, lyckan går
den Gud älskar lyckan får
lyckan kommer, lyckan går
den Gud älskar lyckan får
Patrik Hagman
Virtanen-orglarnas skapare död
kyrkomusik. Orgelbyggaren Veikko VIrtanen är död. Han avled natten till tisdag i hög ålder, uppger orgelverkstaden som bär hans namn. 18.2.2026 kl. 20:44
Mattestuderade från herrgårdsläkt köpte orgel från Åbo domkyrka för 140 euro
kyrkomusik. Byggs kanske upp på Ihamuotila-släktens herrgård i Esbo. 18.2.2026 kl. 17:12
Träningskläder med kristet budskap – om driv, etik och textilindustrin
FÖRETAGARE. Bröderna William och Jonatan Snellman har skapat ett koncept som slår hårt just nu. Aderton månader efter lansering har deras varumärke Savd växtvärk. Det är som om varken Jakobstadsregionen eller USA kan få nog av träningskläder med kristna budskap. – Jag tror det har att göra med en trend vi ser i världen överlag, säger Jonatan Snellman. 18.2.2026 kl. 15:29
Fastan: ”Vad är det jag längtar efter, vad får inte utrymme i mitt liv idag?”
fastan. Fastan är inte en späkningsövning utan en inbjudan till ett möte med Jesus, säger Magnus Tunehag, som skrivit en bok att läsa före påsk. – Jag hade inte kunnat skriva den här boken när jag var 25. 18.2.2026 kl. 09:30
"Bästa arbetsplatsen" – på jobbet i Åbo svenska ges tid för det viktiga
FÖRSAMLINGAR. Kyrie och gloria är inte bara element i mässan borta i Åbo domkyrka. I Åbo svenska församling inleds jobbmöten också med kyrie, det som är svårt, och gloria, det som har gett glädje i vardagen. Galna idéer är dessutom välkomna. 17.2.2026 kl. 19:00
”Jag kände mig varm, och då visste jag att det här kommer att sluta illa”
DRAMA PÅ ISEN. ”Jag höll fast i iskanten och ropade på hjälp, men det blev allt glesare mellan ropen”, berättar Roland Semskar om decemberdagen för drygt ett år sedan, då Kristoffer Sandbacka drog upp honom ur vaken på Larsmosjön. Nu möts de för första gången sedan dess på just den platsen. Det iskalla första mötet har utvecklats till en varm vänskap mellan dem. 17.2.2026 kl. 13:08
Misstänkt ofredande av minderåriga i församling i Österbotten går till åklagare
SEXUELLA ÖVERGREPP. Processen kommer till stora delar att vara hemligstämplad för att skydda offren, säger kriminalkommissarie Joanna Österblad vid polisen i Österbotten. 13.2.2026 kl. 10:45
Åtta nya stugor på populärt lägerområde: ”Vi tar ett steg i tro – vi har inte ordnat hela finansieringen ännu men vi jobbar aktivt på det”
LÄGEROMRÅDE. Evangeliföreningen har tecknat avtal om att bygga en ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby. Avtalet omfattar åtta stugor som ska stå färdigbyggda inom april 2027. 12.2.2026 kl. 15:38
Hur duktiga är vi på att ta in nya människor i vårt sammanhang? På att acceptera skillnader?
ANSVAR ATT STÅ UPP MOT RASISM. – Jag längtar efter ett forum där kyrkan och samhället kan mötas, och jag är mycket glad över att de här kvällarna har kommit i gång igen i Petruskyrkan, säger Pamela Granskog.
12.2.2026 kl. 14:52
KCSA minskar personalen, digitala mediet Nyckeln läggs ner
kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02
Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05
Varför säger du inte förlåt? Säg förlåt.
URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42
Ett gott råd: ”Bara du måste vara nöjd med dig”
ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström.
4.2.2026 kl. 12:27
”Tvångssyndromet tar allt ifrån dig och gör dig till fånge i din egen kropp”
PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen.
3.2.2026 kl. 17:34
Bildsvep: Från plenum till nattvard – unga formar kyrkan på Ungdomens kyrkodagar
ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54
Mest läst
- Kyrkorådet i Närpes tackar nej till den enda som sökte kaplanstjänsten
- Misstänkt ofredande av minderåriga i församling i Österbotten går till åklagare
- ”Jag kände mig varm, och då visste jag att det här kommer att sluta illa”
- Räsänen: Omdömeslös – och oskyldig
- KCSA minskar personalen, digitala mediet Nyckeln läggs ner
KP:s rundfråga: Viktigast i valet är skolan, vården och vad prislappen blir
riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan.
7.2.2023 kl. 09:56
Hur håller vi kvar unga vuxna i församlingarna?
ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba vill bli kyrkoherde i Matteus
kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
"Jag strävar efter att bli präst i Pedersöre församling i framtiden"
ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund.
– Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Sixten Korkman: Ekonomerna etiskt på djupa vatten – och behöver någonting att tro på
ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet


























