Ser du vad du har?

10.08.2019

KOLUMN. För att ta mig fram till ytterdörren tvingas jag stiga över en kasse kläder och försiktigt navigera mellan två torn med lådor.

Varifrån kommer alla dessa saker? Och hur kommer det sig att det mesta känns värt att spara och skräpet bara fyller en sopsäck (medan ytterjackorna fyller två)?

När det känns som att allt måste vara nerpackat och utburet – tallrikar och kaffekokare, böcker och högtalare – då dyker alla de där sakerna som jag inte annars ser upp. Där hänger en uppsättning tygkassar på en krok i köket, spegeln i hallen tillhör också oss, under lådorna har ett antal mattor gömt sig, och just det, sovrumsgardinerna (har vi någonsin tvättat dem?).

Efter att möblerna skruvats ihop och vi äntligen får vila värkande fötter finns det tid för reflektera över mängden med saker vi släpat med oss.

Det här är inte ett ode till minimalismen – även om det känns skönt att skänka bort några påsar kläder som inte längre kommer till användning. Det mesta som fyller lådorna är saker vi använder (även om en liten del faller i kategorin ”det kan ju vara bra att ha”).

Hur många föremål använder jag under en vanlig dag? Till jobbet kan jag bära på minst ett tjugotal (om jag räknar kläderna jag har på mig, men inte varje nyckel på nyckelknippan) – och det är troligen räknat i underkant. Det mesta är saker jag tar för givet.

Hur mycket ser jag av allt det jag äger och använder? Och hur mycket hänger där som ett duschdraperi, fullständigt självklart och obemärkt, tills det plötsligt inte längre finns?

I romanen jag läser på metron (och ibland i rulltrapporna på väg upp från metron) har en katastrofal influensapandemi slagit ut jordens civilisationer. Ett av kapitlen är en lång, men ofullständig lista på de saker som gått förlorade: inga fler filmer (efter den första tiden då det ännu finns bränsle att driva generatorer med), ingen antibiotika, ingen elektronisk musik, ingen elektricitet överhuvudtaget. Inga motordrivna fordon, inga städer eller länder, inget internet, inga sociala medier.

Vardagliga saker, självklara saker. Jag slår igen boken för att stiga av rulltrappan och tänker på hur mycket vi har som vi inte ens lägger märke till.

Emelie Wikblad

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

musik. Glada skratt hörs i kyrkan i Korsholm. Barnkören har avslutat sin övning och kvällens höjdpunkt har börjat – kurragömma i kyrkan. 1.1.2026 kl. 19:00

andlighet. Intresset för tro ökar hos unga, om det vittnar både församlingsanställda och unga själva. Men även om de möter allt från Jesus till helvetet på sociala medier verkar det vara något annat som drar: en slags längtan och motreaktion. Är tro de ungas revolt mot sekularisering och individualism? 30.11.-0001 kl. 00:00

mission. Vem är du? Magnus Riska är ny missionsdirektor för Såningsmannen som fokuserar på mission till onådda folk – och judar. 22.12.2025 kl. 20:13

BISKOPENS JULHÄLSNING. När vinterns mörker sänker sig över vägarna, brukar diakonen Timo tända en lykta och ställa den nere vid avtaget till huset. Det känns bra, sade han en gång. Men hans familj förstod inte riktigt varför. Varför skulle det varje kväll behövas en lykta vid vägen? 22.12.2025 kl. 20:43

BISTÅNDSARBETE. Epidemiexperten Jan-Marcus Hellström med finländsk hemadress i Kimito har bott den största delen av sitt vuxna liv utomlands. Nu är det ett far och son-liv med tolvåriga Theodor. 18.12.2025 kl. 18:01