Partiets ordförande Ville Niinistö har efterlyst en principdiskussion som inte bara engagerar de politiska beslutsfattarna, utan finländarna i gemen. Han behövde inte vänta på den. Vi är många som har suttit vid en dödsbädd. Frågan om dödshjälp diskuteras nu i såväl nationella medier som på lokalplan. Också i gratistidningen Metro får Niinistö precisera, vilket han gör i linje med det han tidigare sagt och hänvisar till ”människans rätt till det goda livet” – en grundtanke för termen ”lyckopolitik”, som han fortsättningsvis gillar som term.
Men definitionen av den goda döden ter sig svårfångad och handlar lika mycket om det som föregår döden som själva avskedet. Teologen Patrik Hagman argumenterar i en kolumn i Vasabladet för att Sokrates såg den goda döden som ett tecken på ett väl levt liv. Han poängterar dessutom att erfarenheterna från Holland – där aktiv dödshjälp är tillåten – visat att de vanligaste motiven till begäran om dödshjälp inte är fysiska smärtor utan ångest, ensamhet och depression.
Det är i det skedet den goda – läs: kliniska – döden blir problematisk. I diskussionen om eutanasi glöms också vårdarnas och läkarnas ställning lätt bort. Så som sjukhusprästen Ann-Sofi Storbacka påpekar i denna KP är följden av rätten att dö oundvikligen att någon annan påtvingas skyldigheten att döda. Vilken kompetens kräver vi av dem som i så fall har den?
Den danske prästen och författaren Johannes Møllehave blev själv förbannad av sin mor på hennes dödsbädd, så ont hade hon. Samtidigt var hon tacksam över varje tilläggsdag. Møllehaves slutsats är ändå ett nej till aktiv dödshjälp. Han menar att en sådan vid sidan av allt annat också inverkar på vår syn på läkarens roll. Man ska, enligt författaren, aldrig behöva tvivla på att läkarens spruta är en spruta till liv och inte till död.
Vårt samhälle bygger liksom så många andra på den mosaiska lagen, där budet om att icke dräpa är en av grundpelarna. Visst kan man hävda att ett samhälle som för krig redan satt dödandet i system. Men trots detta innehåller den grundläggande tanken i budet om livets helighet en inbyggd varning mot ett samfund som gör handlingen ”att döda” till något institutionaliserat och legitimt.
Det är liksom de andra buden en gränspåle ut mot de verkligt djupa vattnen. För vem ska ha makten över vem som ska få leva och vem som är tillräckligt sjuk för att dö? Och när en sådan rättighet väl satts på pränt – hur kan man förhindra att samhället med sitt eget bästa för ögonen inte använder den med ekonomiska argument.
Inte bara ”för sjuk för att leva” utan också ”för dyr för att leva”.
Rätten att dö och rätten att döda
31.05.2012
Eutanasifrågan har seglat upp som en av de stora frågorna i partiernas profilering inför höstens kommunalval. De Gröna satte den på agendan när partikongressen röstade för ett godkännande av aktiv dödshjälp.

May Wikström
Metodisterna står kvar bakom traditionellt äktenskap
METODISTKYRKAN. De finlandssvenska metodisterna använder rätten att avvika från samfundets internationella linje, som sedan 2024 bejakar samkönade äktenskap. 7.9.2025 kl. 11:51
"På Lärkkulla är det fullt hela tiden”
LÄRKKULLA. Språkvetaren Juhani Jäntti är direktor för Lärkkulla stiftsgård som har verkat sedan 1950 och nu firar sina 75 år 2.9.2025 kl. 20:00
"Vi är inte Norden längre" – FMS och KUA klagar över biståndsbudgeten
BISTÅNDSSAMARBETE. Finska Missionsällskapet och Kyrkans utlandshjälp påminner om att Petteri Orpos regering redan har skurit ner biståndet till de fattigare i världen med en miljard euro. 4.9.2025 kl. 18:51
Bakom varje sjukdom finns en människa – men hur ge själavård åt någon som inte minns?
SJUKHUSPRÄST. Döden. Det är vad Benjamin Häggblom upplever som den allra svåraste delen av sitt jobb som sjukhuspräst. Han står själv svarslös inför den. Men oberoende av om han kommer i kontakt med minnessjukdom, psykos eller cancer så är hans främsta verktyg det samma: närvaro. 2.9.2025 kl. 19:00
Vad är det i mig som gjorde mig arg på dig?
relationer. Nej, det kommer ingen perfekt partner på en vit häst och räddar oss. Och nej: konflikter är inte farliga. De är en möjlighet! Jan-Erik Nyberg har skrivit en bok om det som är det finaste och svåraste i livet: relationer. 1.9.2025 kl. 14:39
Nytt forskningsprojekt ska skärskåda Åbo domkyrka
ARKITEKTURHISTORIA. Nu vill finländska forskare räta ut alla frågetecken kring Åbo domkyrkas ålder och medeltida interiör. – Man kan säga att Åbo domkyrka är landets viktigaste byggnad, säger Panu Savolainen, biträdande professor i arkitekturhistoria. 1.9.2025 kl. 10:55
LFF med flera vill viga egna präster
NÄTVERKET KYRKFOLKET. Under laestadianernas sensommarmöte i Kållby informerade Stig-Erik Enkvist, verksamhetsledare för LFF, att nätverket Kyrkfolket planerar att börja viga egna präster. Till organisationerna inom nätverket hör bland annat LFF och Slef. 28.8.2025 kl. 18:57
Två väckelserörelsers kollekter nedgraderade – Borgå stifts ledamot drev frågan i Kyrkostyrelsen
KOLLEKTER. Martina Harms-Aalto som är svensk representant i Kyrkostyrelsens plenum föreslog strykningen av Kansanlähetys och evangeliska Sley i kollektlistan. 29.8.2025 kl. 18:24
”Vi behöver bli bättre på att bemöta familjer som inte ryms i våra modeller”
Kolumn. – Jag hoppas att jag för egen del kunde ta Jesus som exempel och kunna vara välkomnande och bemöta andra mänskor som han skulle ha gjort. 28.8.2025 kl. 19:16
Församlingen bjöd på kaffe efter dopp
ÖSTERSJÖN. I Esbo firade församlingen Östersjödagen med kaffe och dopp – det vill säga ett alldeles fysiskt dopp på stranden i Stensvik. 28.8.2025 kl. 09:13
Borgå stift i augusti: Avsked, förordnanden och val
NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet har beviljat en präst avsked från prästämbetet. 22.8.2025 kl. 15:59
Erik bevittnade kyrkans färd i Kiruna
kyrkobyggnader. Efter tre års förberedelser har kyrkan i Kiruna nu flyttat intill den grund den ska stå på. I morgon ska den flyttas upp på grunden. 20.8.2025 kl. 16:09
Tf kyrkoherden i Larsmo: ”Alla borde jobba något år på sjukhus”
Lokalt. Larsmo församlings tf kyrkoherde har en bakgrund som reseledare och lärare. Han har hunnit med mycket, men är inte heller rädd för att upptäcka nya saker. I juni tog han körkort, och jungfruturen gick från Åbo till Larsmo.
19.8.2025 kl. 13:35
Hon gjorde radiodokumentär om väckelsen på skolan för 20 år sedan
DOKUMENTÄR. Vem är du? Anna-Sofia Nylund har gjort radiodokumentären ”Väckelsen som skakade Jakobstads gymnasium”. Varför gjorde hon den, och vad lärde den henne om kristen tro?
19.8.2025 kl. 20:00
Samla era skatter i ... globala indexfonder?
pengar. Många av oss har tillräckligt för att klara livhanken. Ändå tycks vi vilja ha mer. Kyrkpressens redaktör Rebecca Pettersson försöker ta reda på vad hon ska göra med sina pengar i en samtid besatt av sparande. 14.8.2025 kl. 17:44
Fanny Willman, 25 år, blir ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige
PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter.
6.2.2024 kl. 17:56
Ungdomens Kyrkodagar – "Jätteviktigt för att motverka polarisering”
ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43
"Slöseri med tid" – ombud och utskott blev trötta på det tröga kyrkomötet
KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrkomötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Kritikern värjer sig mot det övertydliga: Måste man förklara sönder allting i kyrkan?
Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad.
5.2.2024 kl. 15:15
Rapport: Laestadianer skissar konkreta steg för att lämna kyrkan
laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet