Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

"När man är i ensamheten vågar man inte erkänna att man är i den"

Helsingfors.

Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet.

12.4.2024 kl. 18:56

Idag har Beni Karjalainen goda vänner och en sambo. Han studerar matematik och farmaci vid Helsingfors universitet och livet känns bra. Men i högstadiet mådde han dåligt.

– Själv har jag alltid studerat mycket, så jag satte mig helt enkelt framför datorn eller boken och isolerade mig själv. Jag blev också mobbad i högstadiet, och tyvärr också i gymnasiet. Både fysiskt och psykiskt var jag ensam.

Han tog tag i saken genom att diskutera med en psykolog, gå i terapi och prata med vänner.

– Jag testade också meditation, men det var inte min grej. I många år var jag väldigt aktiv i Matteus församlings ungdomsarbete. Där kände jag mig välkommen och fick vara mig själv.


Våga börja prata med andra

På grund av mobbningen drabbades Beni Karjalainen av en depression, som också krävde medicinering.

– Det var bra att jag fick hjälp innan saker gick riktigt på tok.


Vem kände du att du fick mest stöd av?

– Innan jag började gå i terapi var jag ganska ensam. Jag hade en så kallad vän, som kunde vara otrevlig bakom ryggen på mig. Den vännen hjälpte ändå lite, och i terapin började jag jobba med mig själv. I gymnasiet träffade jag mina nuvarande bästa vänner. Med dem har jag kommit igenom lite tyngre perioder.



Hur fick du vänner?

– Man måste tvinga sig själv ut ur sin bekvämlighetszon och börja tala med människor. En av mina nuvarande bästa vänner träffade jag så att jag bara satte mig vid ett bord, utan att känna någon som satt där. Jag började bara diskutera, som om jag känt alla. Resultatet var att jag fick en bästa vän.

– Jag tänkte: jag känner ingen här. Det finns ingen orsak att låta bli.

Han vill säga att det är viktigt att våga erkänna för sig själv att man är ensam.

– När man är i ensamheten vågar man inte erkänna att man är i den. Du måste verkligen förstå att du är ensam, att du mest sitter ensam hemma. Om du inte erkänner att du är ensam kan du inte börja resan till att komma till ett bättre ställe.


Vad är ditt tips till föräldrar? Vad kan de göra?

– Det enda sättet att få kontakt med ett barn är att föräldern diskuterar med barnet, rakt. Men föräldrar försöker lätt tvinga fram en diskussion. Om man blir tvingad att diskutera något som känns obekvämt blir det bara värre.

– Föräldern kan säga till exempel: Tala med mig när du känner dig bekväm med det. Även om en förälder vet att den unga har vissa symtom går det inte att pressa någon att berätta – det är något som den unga måste förstå själv.

Text: Sofia Torvalds


kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen stryker 36 jobb i Helsingfors, tre anställda vid den svenska centralen berörs. 9.2.2026 kl. 15:02

kaplansval. Kyrkorådet röstade med rösterna 7-2 för att lämna tjänsten obesatt tillsvidare. 6.2.2026 kl. 13:05

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34