Vilket skulle bevisas?

07.06.2018
INKAST. Artiklar om forskningsrapporter är intressant och frustrerande läsning.

Själva forskningsresultaten kan vara intressanta, men sättet som resultaten presenteras på vittnar ibland om förutfattade åsikter och en vilja att tolka resultaten så att de stöder en given agenda. Det är som med det där berömda glaset som antingen kan beskrivas som halvtomt eller halvfullt.

Den senaste rapporten jag tog del av gällde en jämförelse mellan hur inlärningen utvecklas hos småbarn som går på dagis och småbarn som vårdas hemma. Agendan var synnerligen klar; man körde fram att 1–2-åringars kognitiva utveckling på dagis är överlägsen utvecklingen hos de barn som inte går på dagis. Senare i artikeln framkom det visserligen att det här försprånget tas igen, så att man i högstadiet och gymnasiet inte längre ser någon skillnad. Vilket enligt min logik betyder att skillnaden i småbarnsåldern egentligen inte spelar någon roll. Men på något sätt fick resultatet illustrera hur bekymmersamt det är att andelen barn under tre år som vårdas hemma är högre i Finland än i andra länder. Det hela utmynnade i en varning: ”Enligt forskarna skulle en höjning av hemvårdsstödet innebära att mammorna stannar hemma längre.” Det var kort sagt en faktatolkning att stöda sig på om man till exempel är en minister som vill undvika att höja hemvårdsstödet.

”Va, hälften av Finlands 16–29-åringar ber, alltså?”

En annan forskningspresentation jag nyligen tog del av gällde rapporten ”Europe’s Young Adults and Religion” och baserade sig på en opinionsundersökning bland 16–29-åringar i tolv europeiska länder under åren 2014–2016. Själva siffrorna var intressanta, och att de var så olika i olika länder. Polen och Litauen var länderna med den högsta andelen unga vuxna som ansåg sig ha en religion, Polens 83 procent var där högst. De lägsta procenten fanns intressant nog alldeles nära dessa länder, i Tjeckien med bara 9 procent unga vuxna som sade sig relatera till någon religion, följt av Estland. I till exempel Sverige och Nederländerna sade sig hela 70–80 procent inte ha någon religion, och det var väl siffror som dessa som hade fått presentationen att i sin helhet handla om att den europeiska normen är att inte ha någon religion och att kristendomen om hundra år har försvunnit ur Europa.

Finlands siffror (de som lades fram i artikeln) var de här: 59 procent av 16–29-åringarna anser sig inte ha tillhörighet till någon religion, 37 procent anser sig vara kristna och 4 procent anser sig ha en annan religion. Och så konstaterades det att så mycket som 51 procent av Finlands unga vuxna aldrig ber.

Det var den där sista siffran som fick mig att komma ihåg att det halvtomma glaset faktiskt också är halvfullt. Jag tänkte häpet: ”Va, hälften av Finlands 16–29-åringar ber, alltså?” Det är faktiskt betydligt flera än jag skulle ha trott. Det är flera än de som anser sig ha en religion. Det är en tankeställare.

Monica Vikström-Jokela

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22