Och så talade vi gudstjänst, i en timme

26.04.2018
INKAST. Sitter sedan flera år inom min samfällighet enbart i gemensamma kyrkofullmäktige, och inte i övriga organ, med närmare kontakt till församlingens vardag.

Det innebär några rutinmässiga och färdigt ”juntade” möten per år, där det mesta klubbas av utan diskussion. Så även häromdagen. Hade vi inte sjungit en psalm, och fått oss till livs en kort andakt, hade allt varit undanstökat på en kvart. Men då tog jag till orda – och förlängde mötet med en timme.

Det gällde gudstjänsttiderna. Frågan fanns inte upptagen på föredragningslistan. Jag ville trots det ventilera något som upprört många i vår församling. Den organisationskommission som bereder en större omorganisering, där flera en- och tvåspråkiga församlingar går ihop till två stora, en svensk och en finsk, har nämligen långt över huvudet på församlingsmedlemmarna gått in för att minska antalet gudstjänster. Det som väckt ont blod, och föranlett en skrivelse till domkapitlet i Borgå, är att man framöver i vår församling (Lovisa svenska) skulle ha gudstjänst endast varannan söndag, i stället för varje.

Motiven är som väntat främst ekonomiska. Inkomsterna minskar, långsamt visserligen, men ändå stadigt. Och även om man säljer onödiga fastigheter (vi sålde två under mötet) vill inte pengarna, och personalen, räcka till. De anställda vill ju också vara lediga ibland. Och dessutom helst ingå i kollektiv där man har kolleger att prata med, och möjligheter att specialisera sig.

Det sistnämnda är bekant från många andra sektorer, såsom skolor, sjukhus och tingsrätter. För det är inte bara ekonomin som driver på centraliseringen. Det finns också en stark automatik inom alltmer professionaliserade yrkesgrupper; ju bättre utbildning, desto större ovilja och oförmåga att arbeta inom små enheter. Ensamjobb kräver mångsidighet och nära kontakt till markplanet – med alla de enkla arbetsuppgifter och möten med vanliga människor det innebär.

Vad gudstjänsterna beträffar brukar alla vara rörande eniga om att de utgör församlingens hjärta. Därför borde man rimligtvis göra sitt yttersta för att undvika rytmstörningar som skadar församlingen – de allt färre gudstjänstbesökarna utgör trots allt dess trognaste medlemmar. På den punkten var alltså de flesta i princip av samma åsikt. Och det var många som bad om ordet, tacksamma över att för en gångs skull få prata substans på ett kyrkofullmäktigemöte – för det gör man nästan aldrig.

En organisation där man av omsorg om personalens trivsel och professionalitet tvingar fram större enheter, med konsekvenser för kärnverksamheten – i det här fallet gudstjänsterna – drar mattan undan sin egen existens. Om det finns någonting positivt i detta, och det sade jag på mötet, är det att det tvingar fram nya former av aktivitet. Liksom vinterns snö och is nu smälter bort, och nya skott tränger fram ur jorden, kommer lekmän och -kvinnor snart att ta saken i egna händer, och ordna gudstjänster på egen hand. Kanske lika så bra, om ni frågar mig.

Thomas Rosenberg

URSÄKTENS TEORI. Vi vet alla att vi borde be om ursäkt när vi gör ett misstag eller sårar och skadar någon. Ändå är det så svårt. Varför? Vi reder ut ursäktens teori med hjälp av förlåtelseforskaren Cathrine Felix och terapeuten Jan-Erik Nyberg. 5.2.2026 kl. 19:42

ETT GOTT RÅD. Med erfarenhet vidgas blicken. Livet går från svartvitt till melerat, och det gör det enklare att förlåta andra – och sig själv. Det säger Bernice Haglund-Wikström. 4.2.2026 kl. 12:27

PSYKISK HÄLSA. För Sonja Wikström började tvången i det lilla: en spis, ett strykjärn, en gnagande oro. Sedan tog sjukdomen över nästan hela hennes liv. Till slut kom vändningen. 3.2.2026 kl. 17:34

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

HÖSTDAGARNA. Årets tema för Höstdagarna var Gemenskap. När FKS styrelse, som arrangerar dagarna, valde temat lät de sig inspireras av Höstdagarnas långa historia och tittade lite i arkivet. 2.11.2025 kl. 20:30

kcsa. Kyrkostyrelsen och dess finskspråkiga avdelningar kommer att få en ny så kallad matrisorganisation 2027. Många av de nuvarande avdelningarna kommer att försvinna. Den svenska centralen KCSA ser däremot ut att få fortsätta som sin egen specialenhet. 30.10.2025 kl. 21:54

musik. Hon har gett ut två sånger på temat dop i höst och den tredje utkommer i november. Susanna Sandell ser gärna att sångerna sprids och sjungs. 30.10.2025 kl. 19:42

sorg. År 2011 vändes Minna och Veli-Pekka Joki-Erkkiläs värld upp och ner när deras 17-åriga dotter Laura blev mördad. Efter Lauras död uppenbarades Jesus för dem. Gud har gett dem ett helt nytt liv och framför allt: förmågan att förlåta mördaren. 30.10.2025 kl. 19:18

KYRKOHERDETJÄNST. Sen i våras har kyrkoherden Jockum Krokfors jobbat som verksamhetsledare. Det har han för avsikt att fortsätta med. 30.10.2025 kl. 13:22