Missbruk är ett diakonins problem, men Kran krisar.

Kran sparkade verksamhetsledaren – i föreningen som stiftet glömde

KRAN.

Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket.

30.1.2026 kl. 17:06

Krans verksamhetsledare sedan tolv år tillbaka, Mette Strauss, har fått sparken. Hufvudstadsbladet var först med nyheten. Tidningen publicerade också i höstas nyheterna om problemen inom Kran och visade i flera artiklar (Hbl 26–28.11) på anklagelser om att personal vid Kran har bemötts illa.

När Kyrkpressen undersöker hur det står till med Kran är bilden snabbt klar: en organisation som blev sin verksamhetsledares nästan personliga verksamhet, med ett kansli som letar rätt på de beslutsfattare som formellt behövs för en verksamhet med omkring 350 000 euros årsomsättning.

De styrelser som behövs hittas uppenbart ofta i olika lokala SFP-föreningar, bland vilka också Strauss, 55, själv är aktiv.

Så var inte tanken när Kran grundades 1982. Initiativet togs i Borgå stift, av bland andra Församlingsförbundets verksamhetsledare Berndt Mårtensson och Kyrkpressens dåvarande chefredaktör Bror Borgar. Verksamheten var ekumenisk; också frikyrkor hade under långa tider representanter i föreningens ledning. Den första, långvariga verksamhetsledaren Åke Eriks­son var diakon.

"Senaste höstmöte hölls med tre personer på plats."

Fortfarande får samtliga 45 evangelisk-lutherska församlingar i stiftet kallelse till före­ningens årliga beslutande höstmöte.

Enligt Kyrkpressens uppgifter hölls 2025 års möte med bara tre personer på plats. Två församlingar var representerade; Johannes i Helsingfors och Grankulla svenska.

”En soppa”

Styrelser har kommit och gått och någon ordförande har hoppat av mitt i verksamhetsåret, beskrev Hbl i höstas.

Nya styrelser och medlemmar har ofta inte ens känt till de interna problemen, eller att verksamhetsledaren 2017 fick en varning och 2022 en skrivelse från tidigare anställda emot sig.

– Hon har ett kontrollbehov och vill ha saker på sitt sätt. Och hon förstår inte riktigt att man inte får bete sig så, skälla ut människor och prata skit bakom ryggen, säger en person med insyn i Kran som vill vara anonym.

När varningen 2017 gavs hade styrelsen diakonissan Cecilia Forsén som ordförande. Senare samma år lämnade hon Kran efter att ha blivit vald till det mera tidskrävande jobbet som stiftssekreterare för diakoni i Borgå stift. I intern korrespondens som Kyrkpressen har fått se beskrivs läget kring verksamhets­ledaren då som ”en soppa”.

Det kristna i Kran har tunnats ut. Kvar finns minnesmässorna för avlidna missbrukare – och en årlig kollekt som Borgå stift rekommenderar alla sina evangelisk-lutherska församlingar.

Det kristna i Kran har tunnats ut, säger Cecilia Forsén.


– Det måste ju vara klart att det är en kyrklig organisation, men det behöver ju inte betyda att man måste evangelisera, säger Cecilia Forsén, som är stiftets ledande ansvariga för diakoni.

En förening som kallar sig kristen borde ledas av en präst, diakon eller någon med rötter i en församling, anser hon.

Saknar vårdproffs

Kran är i huvudsak statligt finansierat med medel från bidragscentralen Stea som fördelar spel- och tipspengar till välgörande ändamål. Årets bidrag är drygt 260 000 euro.

För de pengarna har Kran ett kansli på tre personer. Den övriga verksamheten består av ofta ex-missbrukare som har mottagningar som erfarenhetsexperter på olika orter i södra Finland och Vasa. Ofta håller de öppet några timmar i veckan och får ersättning som arvoden.

Något etablerat samarbete mellan församlingsdiakonin och Kran finns sällan. När en ny lågtröskelmottagning öppnade i Borgå, visste den lokala diakonin till en början ingenting om det. Kran höll till i anslutning till annan missbrukar- och kriminalvård på annat håll i stan.

Någon ledande personal inom vård, social­arbete eller missbruk har Kran inte. Verksamhetsledaren själv är ekonom från Hanken.

Kranchefen Mette Strauss ska också, i synnerhet efter sin varning 2017, ha tagit allt mera avstånd till kyrkans folk.

– Hon tyckte att de var oprofessionella, och inte förstod sig på ekonomi, säger Kyrkpressens källa.

"Folk kom och gick. Det var inte en uppdaterad, finländsk arbetskultur på Kran."

"Inte en finländsk, uppdaterad arbetskultur"

Den sista med en ledande post i Borgå stift i Krans styrelse var kyrkoherden i Hangö Monica Cleve. Hon hade själv chefsjobb i vården bakom sig innan hon blev präst, och tillfrågades att ta vid när Cecilia Forsén slutat.

– Folk kom och gick på Kran och det bytte personal hela tiden. Det var inte en finländsk, uppdaterad arbetskultur, säger Monica Cleve.

På att få ihop pengar ska verksamhetsledaren enligt henne ha varit beundransvärt skicklig. Däremot ska hon inte ha varit mottaglig för att diskutera ledarskapsproblemen. Monica Cleve och den dåvarande styrelseordföranden Mikael Lindvall från Jakobstad försökte, men till slut lämnade båda föreningen 2021.

Vid Hbl:s granskning i höstas ville Lindvall inte längre uttala sig om problemen vid Kran under gångna år.

– Det känns ju nu som ett lågvattenmärke och ett nederlag att jag slutade, medger Monica
Cleve till Kyrkpressen i dag. När människor far illa har jag alltid varit den som reagerar.

Verksamhetsledaren sitter löst

Sedan 2025 leds Krans styrelse av ordförande Pia Mikkonen, pensionär och lokal SFP-aktiv i Vanda.

Hon säger att hon själv värvades till Kran av föreningens ekonomichef. Ansökningstrafiken och ekonomin såg ytterst välskött ut, så Pia Mikkonen ställde upp. Själv har hon tidigare arbetat vid boenden för missbrukare, men de sista femton åren före sin pensionering inom andra områden inom vården.

Nu medger hon att Hbl:s artiklar i höstas kom som ”en chock”. I övrigt har hon och Krans styrelse beslutat att inte just nu uttala sig i media.

Enligt Kyrkpressens källor ska problemen kring verksamhetsledaren under de senaste månaderna ha utretts grundligt. På måndagskvällen kom beskedet att förtroendet för henne var slut och att hon fick sluta. Hennes namn avlägsnades omedelbart från Krans webbplats.

Huvudansvaret för föreningen bär tillsvidare Krans ekonomiansvariga Karola Asplund i samarbete med styrelsen.

Kyrkpressen har upprepat försökt nå verksamhetsledare Mette Strauss för kommentarer.

Artikeln uppdaterades måndag kl. 19.30 med informationen om att Strauss sagts upp, tisdag kl. 12 om nyarrangemangen i föreningens ledning.

Läs också Kyrkpressens ledarkommentar här.

FAKTA: Föreningen Kran

  • Finlandssvensk kyrklig rusvårdsförening grundad 1982 för Borgå stift
  • Hör till nordiska Blåbandsrörelsen för nykterhet.
  • Omsätter omkring 350 000 euro per år; över­vägande spel- och tipspengar från statliga Stea.
  • Får en stiftskollekt i Borgå stift per år.
  • Har kansli i Helsingfors.
Jan-Erik Andelin


I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Det nya missionsstiftet skapar förvirring anser biskoparna. Nu får alla lutherska präster brev. 22.3.2013 kl. 12:15

Katoliken Sara Torvalds frågar i veckans Radbyte varför redaktioner inte har journalister som har förutsättningar att förstå vad som händer inom den kyrkliga sfären. 21.3.2013 kl. 11:43

Nu diskuteras igen en könsneutral äktenskapslag och dess följder för kyrkan. Frågan är svår för alla samfund som har vigselrätt i Finland. Att behålla vigselrätten med risk för påtryckning – eller ge upp den? 21.3.2013 kl. 11:17

I begynnelsen handlade hela Europaprojektet om etik och samhällsansvar, inte pengar. Det har glömts bort, anser de europeiska kyrkornas samhällsarbetare och talesman. 15.3.2013 kl. 09:00

– En sån tajming, säger kyrkoherden i Liljendal Håkan Djupsjöbacka som liksom alla andra präster i stiftet hade Jesus och den onda andarna som predikotext söndagen efter MOT-programmet i tv. 17.3.2013 kl. 12:00

En kyrklig stiftelsedoldis erbjuder sponsrat boende. Men eftersom stiftelsen tidigare inte ställt skriftliga krav på hyresgästerna har man i dag en hyresverksamhet som inte motsvarar stiftelsens ändamål. 14.3.2013 kl. 09:00

Den vita röken signalerade valet av Jorge Mario Bergoglio, ärkebiskop i Buenos Aires, till ny påve. 13.3.2013 kl. 21:59

Kyrkoherdarna i Helsingfors tar avstånd från osund andlighet. Därför ser de heller ingen möjlighet att för tillfället samarbeta med Pirkko Jalovaara. 14.3.2013 kl. 12:00

Tesen om att religionen oundvikligt försvinner från vårt samhälle är inte längre trovärdig i dag. Ola Sigurdson kallar den tid vi lever i för det postsekulära tillståndet. Han vill att vi hittar ett nytt sätt att verka i ett sådant samhälle. 10.3.2013 kl. 12:00

Diktarbiskopen Karl-Erik Forssell var frimurare. Biskop John Vikström ställde sig negativ till präster som frimurare men ändrade sig. Biskop Björn Vikström är inte frimurare men en välkommen gäst hos orden. Men kritiken lever kvar. 8.3.2013 kl. 16:16

Tjänsten som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå stift har sökts av Lars-Eric Henricson. 8.3.2013 kl. 15:14

BARNBÖCKER. Monica Vikström-Jokela är aktuell med barnboken Hurdan är himlen? 14.10.2021 kl. 17:36

relationer. På familjerådgivningsbyråerna är krigstraumat inte längre samtalsämne nummer ett. Inget har ersatt kriget i det avseendet, men Jan-Erik Nyberg har sett att vår tids krav på individen blivit ett allt större problem. 14.10.2021 kl. 15:18

TVÅSPRÅKIGHET. Efter två veckor på jobbet sade den nya kommunikatören i Esbo svenska församling upp sig. – Arbetsmängden är så stor att det är omöjligt att göra ett gott jobb, säger företrädaren Sheila Liljeberg-Elgert, som också befarar en nedmontering av det svenska. 13.10.2021 kl. 16:45

utmaningar. När Nirupam Smarts första dotter föddes blev livet kaotiskt och familjen fick leva ett ögonblick i taget. Att få ett barn med specialbehov har skakat om hans tro – men också gjort honom mera tacksam. 13.10.2021 kl. 11:18

ungdomar. Linda Wahrman mötte illamående, panikångest och social ångest på sommarens konfirmandläger i Borgå. – Det var som att gå omkring och släcka små bränder hela tiden. 12.10.2021 kl. 08:40