En oavslutad kamp med Guds ord

Jag började läsa Bibeln på allvar först som nittonåring. Då kom jag till tro för första gången. Sedan dess har jag kommit till tro många gånger och på många sanningar, inte bara kristna. Men till Bibeln och en övertygad kristen tro har jag återvänt gång efter annan.
 
I Bibelns texter mötte jag ett tilltal som var helt nytt för mig. Det här var inte vilka berättelser som helst. Det här var varken vanlig skönlitteratur eller facklitteratur. Bibeln talade direkt till hela mig, till hjärta och själ.
De har gått trettiofyra år sedan jag öppnade Bibeln för första gången. Då hade jag ingen aning om att min kamp med Guds ord skulle bli en evig berg- och dalbana och ett äventyr utan slut.

En trygg konservativ utgångspunkt
Den klaraste bibelsynen hittar man på konservativt håll, har jag tänkt. Jag menar: om det finns en Gud som är allsmäktig så är det ju inte något stort mirakel om han via sina budbärare och profeter lyckas få till stånd en bok som i minsta detalj uttrycker hans vilja.

I Tapio Puolimatkas Usko, tiede ja Raamattu har jag hittat en i mitt tyckte skarpsinnig kritik av modern vetenskaplig bibelforskning och dess brister. Puolimatka visar att det alltid är forskarens grundläggande verklighetsuppfattning, gudsbild, tro eller brist på tro som avgör vad forskaren i sitt arbete kommer fram till. Det existerar inte någon neutral vetenskaplig bibelforskning.

Det kan jag hålla med om. Men mina problem med en konservativ bibelsyn ligger snarare på det emotionella och psykologiska planet. Resultatet av en helt traditionell bibelsyn blir en gudsbild som för mig blir alltför kluven, för att inte säga obegriplig och tyrannisk.
 
Britten Keith Ward skriver i Christianity att de protestanter som hävdat Bibelns ofelbarhet har splittrats i hundratals sekter med olika syn på vad Bibeln säger. Slutsatsen verkar bli att Bibeln inte har någon bestämd uppfattning om varken det ena eller det andra. Det här är en syn på Guds ord som blir alldeles för relativ, tycker jag.
 
Jag vänder mig till katoliken Anders Piltz. Han marknadsförs som en pålitlig traditionell och klassisk kristen. I skriften En liten vägledning till att läsa Bibeln skriver Piltz att det mest besvärande i Bibeln är Gamla testamentets grymhet och dess till stora delar fullständigt intetsägande innehåll. Det här är väl ändå inte en traditionell bibelsyn, säger jag till mig själv och är chockad. Den klassiskt troende Piltz fortsätter med att säga att vi måste ta upplysningen och Bibelns evolutionslära på allvar. Han talar också om bibelvetenskapens enorma framsteg.

Det verkar inte som Piltz skulle ha läst sin Puolimatka. Piltz har allvarliga problem med sin bibelsyn, tycker jag. Än mera motsägelsefullt blir det när han fortsätter med att säga att det som verkar besvärande och opassande i vår egen tid kan vara Guds omistliga ord till just oss i dag. Hur vill han riktigt ha, det undrar jag? Är Bibeln Guds ord eller en evolutionär produkt?
 
Jag vänder mig till liberalerna
Med en konservativ och traditionell syn på bibelordet ser jag inte ut att komma någonstans. De konservativa verkar inte vara överens om vad det innebär att vara konservativ.
 
I ren desperation vänder jag mig till de liberala. Det bär mig emot men någonstans måste jag ju hitta en hållbar och trovärdig bibelsyn.
Amerikanen Marcus Borg är en ledande figur för de riktigt liberala kristna.

Låt oss se vad han erbjuder.

Borg har en syn på kristen tro och Bibeln som gör att den historiska sanningen blir mer eller mindre helt oväsentlig. För mig blir den biten svår att svälja. Om den historiska biten inte är sann, vad blir då kvar av budskapet, undrar jag?
 
Borg ser inte Bibeln som Guds vittnesbörd om sig själv utan som judarnas och de kristnas vittnesbörd om hur de uppfattat Gud genom historiens gång. Bibeln är inte uppenbarad sanning utan en mänsklig produkt.
 
Ändå tycker Borg att Bibeln är central i kristen tro. Att vara kristen innebär att leva i en ständigt fortgående konversation med Bibelns texter, säger han. Varför ska man då konversera med en bok som om den var Guds ord om den ändå är en helt mänsklig produkt? Jo, för att Bibeln trots sitt mänskliga ursprung är helig och sakramental till sin funktion och status, menar Borg.
 
I sin bok The Heart of Christianity ger Borg en version av kristen tro som kan fungera för dem som har svårt för kristendomens övernaturliga aspekter. Borg själv utesluter ändå inte att Gud utför under och mirakel. Nu förstår jag inget längre. Borgs syn på Bibeln är helt sekulär, men ändå vill han hålla kvar under och mirakel?

Läs hela artikeln i papperstidningen.