Mikaela Strömberg-Schalin börjar som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå.

Nya stifts­juristen: ”Jag växte upp med en jordnära kyrka”

BRANSCHBYTE.

Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå.

14.10.2025 kl. 15:48

Mikaela Strömberg-Schalin, 54, börjar i höst som lagfaren assessor vid domkapitlet i Borgå. Hennes tidigare karriär inom lantbrukets intressebevakning, och som skönlitterär författare, har vardera handlat om livet på landet.

Sedan debutromanen Kring dessa himlar städs, direkt Finlandianominerad 1999, har hon skrivit om landsbygden – där också kyrkan har varit jordnära och praktisk, säger hon.


Du blev inte jordbrukare själv?

– Jag hade så unga föräldrar, så det var aldrig aktuellt. Jag är inte så praktisk, så fast jordbruket är mitt hjärteblod så tror jag att jag inte skulle vara så bra i yrket själv.


Varför jurist då?

– Förutom att jobba med jordbruk så ville jag ända sedan liten bli författare. Det låter lite löjligt nu, men när man är tjugo så vill man göra något radikalt. För mig var det att söka in till Juridiska. Men jag har senare varit mycket nöjd med det valet. Jag har haft kiva arbetsuppgifter och fått göra sådant jag har varit intresserad av.


Varför sökte du jobb inom kyrkan?

– Jag har en bakgrund i en väldigt praktisk kyrklighet här i Lappträsk, naturlig och enkel, med okomplicerade gudstjänster. Kyrkan kändes som ett praktiskt och bra ställe för mig.


Vad väntar du dig av att byta bransch?

– Med min litteraturbakgrund tycker jag att de olika delarna jag är intresserad av möts i det här kyrkjobbet. Det praktiska, jordnära som för mig är en dimension av kyrkan. Och sedan det här litterära, konsten och det andliga: psalmskatten, bönerna. Båda sidor kommer in där på något sätt.


I din senaste roman Rågången har många noterat din naturmystik.

– Men för mig är det ännu mer jorden, den brukade naturen, som är det viktiga. Jag blir mest tagen av att se folk arbeta, och leva av jorden. Och av de där generationerna som avlöser varandra, i medgång och motgång.


Du är släkt med bondeförfattaren Sigurd ”Sigge” Strömberg.

– Min pappas farfar var en kulturpersonlighet i bygden, och författare, och gjorde mycket annat inom kulturen. Han dog när jag var tio. Men man hade mycket att göra med äldre generationer då. Vi hade de mjölkande kuddorna i lagården här i Hars­böle på min mammas hemställe och ungdjuren tio kilometer bort på min pappas hemgård i Hindersby. Så jag brukade åka dit med min pappa och medan han skötte korna så satt man inne hos Sigge och Hanna och så berättade Sigge berättelser.


Har kyrkans och församlingarnas roll på landsbygden förändrats?

– Det ser ganska lika ut som det jag har vuxit upp med. Byn är ganska liten, och det är grann­byarna också. Man gick på begravningarna; barnen och alla var med. Det var konkret hur man delade livets stora saker i en samhörighet. Där har kyrkan en sammanlänkande roll.


Blir din nästa bok nu i en kyrklig miljö?

– Nej. Jag är inte sådan som går och snappar upp saker som jag sedan stoppar i en bok. Mina böcker kommer ur ett slags poesi, ur andra skikt.


Hur blir första dagen på nya jobbet?

– Då får jag ju träffa biskopen. Han deltog inte i processen när jag anställdes, så jag har aldrig träffat honom.

Biskop Bo-Göran Åstrand var jävig att delta i att anställa ny lagfaren assessor. Nyanställningen leddes av domprost Mats Lindgård.

Jan-Erik Andelin


litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. En vinter då Linda Andtbacka kände sig helt omsluten av mörker hände det något i farstun till Jeppo kyrka. Hon fick hjälp av Gud. Eller mer konkret: hon fick hjälp av tabletter, tro och terapi. Och av ett bibelord. 28.5.2025 kl. 12:50

Kolumn. Jag skulle aldrig jobba med barn, sa jag när jag var i tonåren. Sådär 17 år senare är det precis vad jag gör och det är det jag vill göra. Jag har fått arbeta med många olika barngrupper och åldrar: daghem, förskola, skola och i församlingens barnverksamhet. 26.5.2025 kl. 15:12

val. Två kaplanstjänster är lediga i stiftet. De sökande bör bland annat ha god social förmåga, vara initiativrika, flexibla och samarbetsinriktade. 22.5.2025 kl. 10:55

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson avgår – när blir assessorstjänsten i Borgå ledig att sökas? Pia Kummel-Myrskog fortsätter som tf kyrkoherde i Petrus församling. Vem har fått kaplanstjänsten i Esbo svenska församling? Läs mera i notisen från domkapitlets senaste sammanträde. 21.5.2025 kl. 13:36

KORSNÄS. Vad ska man tänka på när man förbereder en radiogudstjänst? Allra viktigast: att göra det levande för lyssnarna. 20.5.2025 kl. 12:51