Uleåborgsprästen Niilo Pesonen blir högsta chef i kyrkans centralförvaltning.

Niilo Pesonen ny kanslichef i höst: ”Min nådegåva är byråkrati”

kyrkostyrelsen.

Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge.

13.8.2025 kl. 10:00

– Jag har en nådegåva och det är byråkrati sade jag i ett tal nyligen, säger Niilo Pesonen.

Efter elva år som kyrkoherde i den stora förortsförsamlingen i Tuira i Uleåborg flyttar han i höst till Helsingfors. I september blir Niilo Pesonen ny kanslichef för Kyrkostyrelsen.

Till en början ska han långpendla, frun Lea jobbar tillsvidare kvar i Uleåborg. Också hon är teolog och hon arbetar som religionslärare i Oulun lyseo. De fyra barnen är utflugna och flera av dem har sökt sig söderut i Finland.

Men först ska det vara sommar som vanligt. Det blir på stugan i Pellinge i Borgå skärgård. Här har familjen och släkten tillbringat somrar sedan 1923, då Niilo Pesonens farfars far, som då var Helsingforsbo, köpte stället på Storpellinge.

Niilo Pesonen har sedan tidiga barnaår föredragit att komma hit när de andra i familjen åkte till mummola i Pudasjärvi.

– Jag åkte hellre hit till skärgården. Jag känner Pellinge ganska bra, säger han på terrassen till legendariska Benitas café på Sandholmsudden, där färjfästet tidigare låg.

Hans farfar talade alltid svenska här, även om man numera klarar sig här på öarna på finska. Många legendariska Pellingebor minns han, som den dåtida färjföraren på den gamla färjan, eller skärgårdsbönderna som hade jordbruk i det inre av ön.

"Det som nu händer vid Kyrkostyrelsen är historiskt."

Niilo Pesonen talar själv en flytande och god svenska; något ord på norska kan smyga sig in, förmodligen från tiden då han var aktiv i det kyrkliga samarbetet på Nordkalotten, som fram till kriget i Ukraina också involverade det ortodoxa nordliga Ryssland.

På sitt cv har Niilo Pesonen också sju år som stiftsdekan i det vidsträckta Uleåborgs stift innan han blev en av kyrkoherdarna i staden.

Historisk förändring vid Kyrkostyrelsen

Till en början blir det med bara en övernattnings­lägenhet på Skatudden när den nya kanslichefen tar itu med arbetet i höst. Tvärs över hamnbassängen i Södra hamnen i Helsingfors ligger Kyrkans hus.

Kyrkostyrelsen står inför omfattande nedskärningar, där omkring 40 av de omkring 300 anställda kommer att få lämna sina jobb.

Niilo Pesonen var inne på sin andra period som ombud i kyrkomötet när han valdes till sitt nya jobb. Så han känner till processen där kyrkan måste banta ner på sin centralförvaltning. Någon sommardag har han redan hunnit sitta på den avgående kanslichefen Pekka Huokunas sommarstuga för att höra saker han behöver veta för det nya jobbet.

– Det är en historisk förändring vid Kyrkostyrelsen. Det är så mycket som förändras. Det hela har redan nu tagit en lång tid. När man (bland de anställda) ännu inte vet vad som ska hända, det är det värsta. Men nu blir det dags att bygga upp den nya organisationen.

Den nya Kyrkostyrelsen får två viktiga uppgifter. Det ena är administrationen av kyrkan, biskopsmötet, kyrkomötet och lagstiftningen i kyrkan. Det andra är påverkansarbete, som kyrkan måste bli bättre på, säger Niilo Pesonen.

Där medger han att han har nätverk kvar att bygga. Politiker från sina egna trakter i norra Finland känner han, men inte tillsvidare så många på ministerierna i Helsingfors.

På Benitas café droppar jobbare i klar­gula jobbjackor in för tidig lunch. Vid vårt kaffe konstaterar vi att Niilo Pesonens goda svenska åtminstone kommer att komma till pass med kyrkoministern Anders Adlercreutz (SFP). Flera stora frågor är just nu öppna mellan kyrkan och staten.

Vid Niilo Pesonens kyrkostyrelse kommer ett tredje uppdrag däremot att mattas av. Det är stödet till församlingarna.

– En del av det stöd som Kyrkostyrelsen ger till församlingarna kommer att minska eller helt upphöra. Det gäller särskilt det operativa stödet till församlingarna, säger Niilo Pesonen.

"Det viktigaste är att många människor före mig har bett för mig."

Hemma bland väckelserörelserna

För att jobba med kyrkans bästa behöver man också en kyrkosyn – vad kyrkan är och borde vara.

Niilo Pesonens bild har vuxit fram i den i dag teologiskt liberalare lågtröskel­delen av väckelse­rörelserna, Herättä­jä-pietismen, ”de väckta”, som ligger i släkten.

Niilo Pesonen växte upp i förorterna norr­om älven i Uleå­borg, som präglas av 70-talshöghus som i Puoli­välinkangas, där han bodde. Åt det hållet ligger också högskolor och universitet, där hans pappa jobbade med it-administration och hans mamma som gymnasielärare.

Det är också här Niilo Pesonen har jobbat som församlingspräst och kyrkoherde. Tuira är en påfallande ung församling med många studerande, men också med många typiska förortsproblem.

I hans barndomshem i ett av höghusen gick familjen inte i kyrkan annat än till julen.

– På söndag morgon brukade vi sitta ner och pappa eller mamma läste ett kapitel ur Bibeln. Men vi gick inte i kyrkan, säger han.

”En del behöver få känna en stark tro”

Bakåt i släkten fanns pietister, också den kända pietistledaren och riksdagsmannen Wilhelmi Malmivaara (1854–1922). Det fanns också inflytande från laestadianer och under Niilos ungdomstid från den nyare femte väckelsen.

– Det viktigaste är att många människor före mig har bett för mig. Det är mycket därför jag är präst. Jag är tacksam för att jag har lärt känna väckelserörelserna som gör att människor som vill jobba för kyrkan och fördjupa det andliga livet är med. En del människor behöver en sådan väldigt stark tro – så som jag själv gör. Vi skulle förlora mycket till exempel av bibelundervisning om de skulle lämna kyrkan – vilket jag inte tror att de gör.

Men det är också viktigt med motvikten att man kan få ha också en låg nivå på sin religiositet. Allas tro är bra.

– Så jag tror att min uppfattning om kyrkan är mycket bred. Jag kan gå till pingstvänners gudstjänst, till ortodox liturgi eller retreater. Allt är andligt verksamt för mig. Att vi har det så här är mycket speciellt för den finländska folkkyrkan.

FAKTA: NIILO PESONEN

  • Blir kanslichef vid Kyrkostyrelsen med dess drygt 300 anställda i höst.
  • Präst och teologie doktor, 57, nu kyrkoherde i landets sjätte största församling, Uleåborg-Tuira.
  • Tillbringar somrarna i Pellinge skärgård i Borgå, på släktstället sedan 1923.
  • På fritiden: Innebandy, ishockey, historia.
Text och foto: Jan-Erik Andelin


PÅSKMAT. Inför påsken tipsar Mikaela Björk om att bjuda på enkla soppor, tända ett ljus och se städning som kroppsbön. – Att ha en massa fina rätter är inte vad det handlar om. Man kan lägga en ren duk på bordet, plocka undan och tända ett par ljus. 31.3.2026 kl. 18:05

PÅSKMAT. Mikaela Björk älskar att laga mat! Det är en passion som länge var ett yrke, som sen behövde bli fritid igen. – Jag bearbetar mycket medan jag lagar mat. För mig är det en form av tillbedjan. 1.4.2026 kl. 11:09

lidande. När Stefan Vikströms son begick självmord kolliderade hans kristna tro med en brutal verklighet. Han tvingades justera den. Idag känner han mest tröst när han tänker på Jesus, som också konfronterades med orättvisa och ondska. 31.3.2026 kl. 08:00

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Jockum Krokfors, MKV:s verksamhetsledare, ser den lidande kyrkan som en förebild för oss i väst. 30.3.2026 kl. 17:12

NÄRPES. – Vi var flera som sa att det är bra att det kommer friska ögon utifrån som påminner oss om allt gott och bra vi har här i församlingen, konstataterade kyrkoherde Tom Ingvesgård. 25.3.2026 kl. 11:27

Kolumn. ”En liten, söt flicka som du borde inte ha sådana där bilringar om magen”, sa min härliga släkting åt mig i bastun när jag var kanske tio år. Ett bra exempel på hur vuxna tar sig rätt att kommentera barns kroppar vitt och brett. Släktingen är död sedan länge, men jag minns förstås för alltid hennes ord. 24.3.2026 kl. 15:31

sexuella minoriteter. Den sex år långa processen efter en tweet mot pride avslutades med lindriga dagsböter. 26.3.2026 kl. 09:21

DÖDEN. Heidi Skaag-Isaksson har gått en kurs i att vara medmänniska vid livets slut. – På något sätt har kursen gett mig större trygghet inför döden, säger hon. 20.3.2026 kl. 16:11

JAKOBSTADS SVENSKA FÖRSAMLING. Den 17 maj blir det kyrkoherdeval i Jakobstad församling. Församlingsmedlemmarna får säga sitt vid valurnorna. 18.3.2026 kl. 15:08

LUTHERSK FRIKYRKA. Han är 34 år och leder från i höst den växande, lilla Lutherska kyrkan i Norge och på Island. 20.3.2026 kl. 08:51

Personligt. När han var ung var Johannes Westö fotbollsspelare. Som nittonåring visste han att den person han var ägnad att bli inte fanns i fotbollsvärlden. Idag är han präst och skriver musik. – Bara tanken att en människa som Jesus existerat gjorde något med mig när jag behövde det som mest. 18.3.2026 kl. 13:40

MEDLEMMAR. Dopsiffrorna i 24 församlingar var år 2025 högre än året innan och kurvan för dem som lämnar kyrkan planar ut. Det är ljuspunkter. Men i stort tappar den evangelisk-lutherska kyrkan, liksom också svenska Borgå stift, fortfarande många medlemmar i statistiken. 17.3.2026 kl. 19:00

IRAN. USA och Israel angriper olika mål i Iran. Men för många i landet är det ett önskvärt krig. Ayatollahregimen har fört så mycket förtryck med sig att de vill se den falla. Pingstpastorn och politikern Mohammad Modaber i Helsingfors drömmer ofta. Då är han nästan alltid i sitt hemland Iran. 16.3.2026 kl. 20:00

Övergrepp. Sexuella övergrepp är vanligare än vad många tror, och även barn drabbas. Jenny Björkström ägnar sitt arbetsliv åt att ge offren rättvisa, tidigare som polis, nu som psykolog. – Det finns något i mig som vill se till de som är mest utsatta, säger hon. 16.3.2026 kl. 11:15

SAMARBETSPROBLEM. En färsk utredning ligger hos domkapitlen i Borgå och Esbo stift. Församlingsdelningen för 26 år sedan har långa spår. 6.3.2026 kl. 21:59

LEDIGA TJÄNSTER. På onsdagen gick ansökningstiden ut till fyra kyrkoherdetjänster runt om i stiftet. Samtliga lediganslagna tjänster fick sökande. 15.4.2026 kl. 12:42

DATASÄKERHET. Om kyrkoherden skickar mejl och ber om hjälp med att brådskande skaffa presentkort för en uppvaktning – släng mejlet. Det är sannolikt nätfiske. 14.4.2026 kl. 15:29

Personligt. Kristian Östman har aldrig brytt sig om pengar – innan han fick ett överflöd. – Att avsaknaden av inkomstbringande arbete skulle få sådana här konsekvenser, det hade jag inte räknat med. 13.4.2026 kl. 20:01

baptism. För drygt två år sedan tog Ida-Maria Björkqvist ett steg i tro och sade upp sin fasta tjänst på Yle för en tidsbestämd projektanställning inom baptistsamfundet. Gud svek henne inte. Nu leder hon hela samfundet. 13.4.2026 kl. 13:14

religionsundervisning. Ekumeniska Rådet i Finland, som representerar kristna kyrkor och samfund säger nej till undervisningsministeriets förslag om ett gemensamt åskådningsämne. 10.4.2026 kl. 16:08