– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.

Nu behövs barn och unga vid orgeln – inom tio år har var tredje kantor i stiftet gått i pension

kyrkomusik.

I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln.

13.5.2025 kl. 00:00

Det är som i den svenska 60-talsschlagern: Det strömmar skön musik / från en Mälarö­kyrka / en pojke spelar Bach en kväll när inte nån hör på.

Så verkar kantor Niels Burgmann från Mat­teus församling i Helsingfors önska att det skulle vara runtom i landet. Kyrkor kunde vara öppna för musikinstitutens elever. Kantorer kunde ge orgel- och musiklektioner.

I sitt projekt "Kyrkomusiken som kulturbärare" har Niels Burgmann ordnat med Orgeltramp-kurser där barn och unga har dykt upp. I sommar ska han vara orgellärare vid Wegelius-institutets stora sommarkurs i Karis, där är alla från tretton år uppåt välkomna, sannolikt till orgeln i medeltida Karis kyrka.

– Jag hoppas att intresse väcks redan i tonåren. Wegeliuskurserna är jätteviktiga, att man på ett läger i en vecka får umgås med en massa likasinnade som gör det man själv är intresserad av. Och får känna att man är musiker, säger han.


Det brådskar nu

Det är bråttom med att få unga människor att intressera sig för kyrkomusik, med allt det numera innebär. Annars är kantorsyrket som vi lärt oss känna det på väg att dö ut i stiftet.

För tillfället finns det totalt åtta svenskspråkiga kantorsstuderande vid de två högre utbildningarna, Sibelius-Akademin i Helsingfors eller Yrkes­högskolan Novia i Jakobstad.

– Jag fick själv lektioner av den lokala kantorn hemma i byn i Kungsäter i Sverige. Jag fick en nyckel till kyrkan och fick springa där och öva redan som fjortonåring. Jag är evigt tacksam för den möjligheten, säger Niels Burgmann.

I dag verkar det vara en hel del popuplägg med gitarr, bas och trummor som gäller. Är orgeln viktig för att hålla kyrkomusiken vid liv?

– Det ena utesluter inte det andra. Men det praktiska jobbet som kantor gör man mest med något tangentinstrument. Ju bättre man kan det, desto bättre förutsättningar har man också för att förverkliga alla stilriktningar i dagens kyrkomusik nuförtiden, allt från renässansmusik till gospel och rock, eller när man ska ta ut stämmor för en kör. Men så har man också förrättningsmusiken som måste vara bra. Kan man till exempel piano har man mycket gratis i det här yrket, säger han.


Ett lyxigt musikerjobb

Också för erfarna musiker i branschen tänker Niels Burgmann att ett spårbyte till kantors­yrket kunde vara intressant.

– Det är egentligen ett lyxigt musikerjobb. Man har en fast och trygg anställning med en månadslön som inte alls är pjåkig. Och så får man ju väldigt långt bestämma vilken musik man gör. Kantorn har huvudansvaret för musiken i församlingen.


Information om sommarkursen i Karis 23–29 juni finns på Wegeliusinstitutets webbplats mwi.fi.

Text: Jan-Erik Andelin


utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59