Så här såg det ut när Replot fick en kyrkoherde för fem år sedan. Nu sökes en ny med ljus och lykta.

Hjälper pengar jakten på herdar? Kanske.

PRÄSTBRIST.

På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men
lönen spelar helt klart en roll.

20.2.2025 kl. 12:00

En prästkatastrof har förutspåtts i Borgå stift länge – prästbristen tippades bli akut när de stora åldersklasserna gick i pension. Men det gick mycket bättre än väntat.

– Pensioneringsvågen med de stora årskullarna börjar vara över nu. Det finns en del öppna kaplans- och församlingspastorstjänster också nu, men oftast går det ganska jämnt ut, säger Linus Stråhlman, notarie vid domkapitlet i Borgå stift.

Däremot är det brist på präster som kan vikariera om en präst av någon orsak är tjänstledig i några månader.

– Det är utmanande.



Linus Stråhlman är notarie vid domkapitlet.

Kyrkoherdebristen är också akut – men bara i vissa församlingar. I Österbotten har exempelvis herdetjänsterna i Replot och Larsmo utannonserats flera gånger utan att de fått någon sökande.

– Det finns ett begränsat antal präster som är behöriga för en kyrkoherdetjänst och är i ett sådant livsskede att de har möjlighet att flytta från en ort till en annan, säger Stråhlman.

Kyrkoherdetjänsten i Larsmo jobbar domkapitlet på i samarbete med församlingen. Herdetjänsten i Replot utannonserades på nytt i december.


Finns det en gemensam nämnare för församlingar som har svårt att hitta en kyrkoherde?

– Jag skulle inte säga det, svarar Stråhlman.

– Alla tjänster har för- och nackdelar. I Larsmo finns både skärgård och landsbygd, ekonomin är i skick och församlingen aktiv. Där är det många som deltar både i församlingen och i bönehusen. Replot är en liten skärgårdsförsamling, men den är välskött och ekonomin är i skick. Kyrkoherden där skulle gärna få vara mångsysslare. Det finns sökande som gärna vill jobba i en liten församling.

Också på Åland har det varit knepigt med herdetjänsterna. Eckerö-Hammarland har nu fått en tf kyrkoherde som sköter tjänsten i ett år från maj. Församlingen i Brändö-Kumlinge sköter Mari Puska, kyrkoherde i Mariehamn, nu vid sidan av sin egen tjänst.

– Brändö-Kumlinge är en av de första församlingarna på listan över sådana som står inför en strukturförändring.


Det handlar om pengar

Ett evigt problem med prästtjänsterna är pengar. Med tanke på att prästjobbet kräver en magisterexamen är lönen inte särskilt hög.

– Medlemmarna i domkapitlets plenum har aktivt fört fram att församlingarnas lönepolitik borde vara tydligare, mer öppen och genomskinlig. Det ska vara tydligt vad prästen får för lön. Det är församlingen som definierar lönenivån och arbetsmarknadsverkets gaffel är ganska bred. Vi kan bara lägga in fromma önskemål.

Linus Stråhlman påpekar att församlingen alltid kan välja att betala mer än miniminivån.

– Vi märker att kyrkoherdetjänster i mindre församlingar där man gått in för att skruva upp lönen har fått fler sökande. Man kanske tänker att det är ett heligt jobb att jobba inom kyrkan, men pengar spelar helt klart en roll. Präster är ju bara människor. Församlingarna kan styra ganska mycket med sin egen lönepolitik.

Olika församlingar kan alltså betala olika summor för samma jobb. Skillnaden kan vara så mycket som 500 euro.

– Det kan kännas lite orättvist.

En annan sak som enligt Stråhlman påverkar antalet sökande är hur tydlig arbetsbilden är.

– Det är definitivt bättre om en präst i förväg vet om hen i huvudsak ska jobba med förrättningar, konfirmandarbete eller mer diakonalt.


Är mer lön ett alternativ?

Kyrkoherdetjänsten i Replot är placerad i kravgrupp K20 enligt Kyrktak, som är det avtal arbetstagar- och -givarparterna har om löner i kyrkan. Det innebär en lönespridning på mellan cirka 4617 euro till 5786 euro.

– I lönen beaktas bland annat församlingens storlek. Med större församling ökar antalet anställda och mängden administration, säger ekonomichef Kari Harju vid Korsholms kyrkliga samfällighet. Det är han som bereder frågan gällande herdelönen i Replot, efter att församlingen valt kyrkoherde.

– Kyrkoherdarna i vår samfällighet ligger redan i den övre delen av gaffeln gällande lön. Vi har velat ha en enhetlig policy i lönebildningen.

Men ifall gemensamma kyrkorådet skulle vilja det kunde de välja att frångå beredningen och stanna för en högre lön.


Tycker du att det skulle vara en lösning att höja på lönen?

Kari Harju är tyst en stund – sedan svarar han att han inte vill uttala sig bara om kyrkoherdarnas lön. Han måste tala för alla.

– Vi har inte brist bara på präster och kyrkoherdar, vi har svårigheter att hitta behöriga anställda i alla yrkesgrupper. Och en orsak är att lönerna i kyrkan inte är höga.

Frågan om en tjänstekategori ska lyftas fram framför en annan är en värderingsfråga som han ger över till de förtroendevalda, säger han.

Han tror också att annat än lönen spelar in när en ort söker kyrkoherde.

– Det handlar om attraktionskraft i regionen. Hur många sökande får studieplatser i området? Hur attraktivt är det att studera till exempel teologi? Det är inte bara lönen som avgör. Men det är klart att lönerna i kyrkan inte klarar av att konkurrera med många andra branscher.

Text: Sofia Torvalds


begränsningar. Från och med idag får maximalt 20 personer delta i offentliga tillställningar i Österbotten. – I vissa avseenden tvingas vi tänka om, men vi kan dela tro och hopp även om vi inte kan träffas fysiskt, säger Mia Anderssén-Löf, som är kyrkoherde i Nykarleby 2.12.2020 kl. 16:15

Kalender. Rikssvenska Daniel Jakobsson, som jobbar i Matteus församling i Helsingfors, bjuder frikostigt på sig själv så här i adventstid. I en virtuell språkbadskalender öppnar han kalenderluckor, läser det finska innehållet och försöker förstå budskapet. Och allt tog avstamp i ett stort misstag. 2.12.2020 kl. 11:59

adventskalender. För bokstavsillustratören Sofie Björkgren-Näse var uppdraget att skapa en adventskalender lite av en dröm som gick i uppfyllelse. 2.12.2020 kl. 10:05

coronaepidemin. Från och med nästa vecka ska alla gudstjänster i Nyland förrättas i huvudsak utan att församlingsmedlemmar är med i kyrkorummet. 27.11.2020 kl. 18:40

insamling. Rättegången mot Martyrkyrkans vänner, som misstänks för brott mot penninginsamlingslagen, är över. Domen faller den 7 december. – Försvaret vill visa att vi handlat i god tro, säger MKV:s ordförande Johan Candelin. 27.11.2020 kl. 13:59

fastighetsstrategi. När stiftsfullmäktige samlades till distansmöte idag fanns det bara en fråga på agendan: kyrkans fastighetsstrategi, och framför allt planerna på att kyrkan ska göra sig av med det anrika domkapitelshuset i Borgå. – Stiftsfullmäktige i alla stift är samfällt eniga om att fastighetsstrategon bör förkastas, säger stiftsfullmäktiges ordförande Anita Ismark. 26.11.2020 kl. 16:14

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24

covid-19. – Vi tänkte att det är tryggare att vara utomhus, även om det förstås är en liten risktagning när man inte vet något om vädret, säger Helene Liljeström som är tf kyrkoherde i Matteus församling. 23.11.2020 kl. 08:47

covid-19. – Det här kan vi leva med, säger Esbo svenska församlings kyrkoherde Kira Ertman om de nya samlingsrestriktionerna som träder i kraft på måndag – högst tjugo personer får samlas inomhus i huvudstadsregionen. 20.11.2020 kl. 16:28

Övergrepp. Elaine Eksvärd utsattes för sexuella övergrepp i barndomen. Långt senare kom ilskan, och den kunde drabba vem som helst. I dag brinner hon för att andra barn ska slippa gå igenom det hon upplevt. 19.11.2020 kl. 15:21

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39