Så här såg det ut på UK i Lärkkulla i år.

På Ungdomens kyrkodagar når man kompromisser i frågor som äldre vuxna går bet på

ungdomens kyrkodagar.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi.

12.2.2025 kl. 18:26

Borgå stifts eget ungdomsparlament, Ungdomens kyrkodagar, samlade för en tid sedan omkring 150 ungdomar till stiftsgården Lärkkulla.

En av dem var Mona Nurmi, som studerar teologi i Åbo, och en annan Oscar Taht, som studerar till socionom, eller egentligen ungdomsarbetsledare, i Åbo. Båda har varit aktiva i Vanda svenska församlings ungdomsarbete.

– Det var jättemeningsfullt att vara på UK. Det är viktigt att unga röster hörs i kyrkan, både sådana som är i skriba-hjälpisåldern och sådana som studerar. Åldersgruppen från 20 år uppåt är lite bortglömd, säger Mona Nurmi och tillägger att Åbo svenska församling har jättebra verksamhet för den åldersgruppen.

Hon tänker att äldre vuxna kanske inte alltid förstår vad unga skulle behöva av sin församling.

– Det finns kanske lite fördomar om att ungdomar inte kan diskutera teologi. Men jag håller inte med. Jag tänker att yngre många gånger vet mer än man skulle tro.

Oscar Taht håller med. För honom har UK blivit ett ställe där det finns en chans att träffa andra i samma ålder.

– Jag gillar att få vara med och påverka, och märka att det faktiskt blir ordentlig debatt också om ganska små frågor.


Oscar Taht och Mona Nurmi tycker att stämningen på UK är fantastisk – trots att alla inte tycker lika. FOTO: Privat



Mötas med respekt

En stor fråga under årets UK var frågan om samkönade äktenskap. UK enades bakom en motion av UK-ordföranden Jonas Väänänen, som gick ut på att UK ställer sig bakom en skrivelse som biskopen redan lovat läsa upp vid kyrkomötet. Huvudbudskapet är att samkönade äktenskap ska tillåtas eftersom de är ”en god del av Guds goda skapelse”.

– Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar. Inklusivitet är viktigt för alla. Vi måste kunna diskutera saker och möta varandra med respekt, säger Mona Nurmi.

En annan diskussion som hon tyckte var viktig var frågan om hjälpledarnas löner, som aktualiserades efter att Kyrkpressen gjorde en jämförelse i stiftet.

– Jag tycker att det är viktigt att församlingen visar tacksamhet och uppskattning till hjälpledarna också genom ett arvode. Utan hjälpisar skulle det inte finnas läger, de gör ett otroligt viktigt arbete.

Oscar Taht berättar att UK-diskussionen om terapi- och samtalsstöd för unga väckte många tankar hos honom.

– Jag började spinna vidare på tanken i mitt huvud och kom till att det skulle vara jättefint om kyrkan var en huvudaktör i lågtröskelverksamhet för unga. Kyrkan kan inte stå för terapitjänster men kunde vara den som erbjuder den hjälp de unga behöver i stunden, för att sedan leda dem vidare.

Han gillade också UK-diskussionen om religionens plats i skolan.

– Det var en jätteintressant diskussion, även om de flesta var överens om att det är helt okej med vissa religiösa inslag som en del av kulturuppfostran. Men diskussionen blir intressant för att många röster hörs – och det är därför man återvänder till UK.



Klarar ni verkligen av att inte dela in er i läger och grupper trots att ni tycker olika i stora frågor?

– Ja, det är fantastiskt – och det har kanske inte alla år varit så. Men vi kan diskutera med respekt. När jag, som är väldigt liberal, mötte mer konservativa personer kunde vi bara konstatera att vi tycker olika men att båda kunde se att den andra ändå hade bra poänger, säger Mona.

UK har alltså, enligt dem, inte blivit ett forum ”bara för de liberala”. Visst finns det vissa som viskar att det är så – men kanske vi helt enkelt kommit till en tid där vi är mer redo att göra kompromisser och möta varandra?

– Jag tror att världen bara gått framåt. Det är nya ungdomar och nya unga vuxna. Det finns en liten skillnad i värderingar redan mellan 25-åringar och 20-åringar, säger Oscar.

Text: Sofia Torvalds


kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37