Efter många år som skolpräst blev Hanna Similä präst på Helsingfors-Vanda.

Hanna Similä är flygplatspräst: ”En dag får vi alla tillstånd att lyfta”

FLYGPLATSPRÄST.

Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen.

26.10.2023 kl. 19:00

Planet till Dallas breder sina vida vingar vid den bortersta gaten i långflygsdelen av terminalen. Människor samlas för avgång, mest turister i fritidskläder, många med ryggsäck.

Mittemot gaten ligger Quiet room, ett tyst rum för bön, tillbedjan och eftertanke. Det har inga religiösa symboler utan bara en stiliserad fond i svart träpanel. En liten bönematta för muslimer ligger på golvet; en meditativ fototapet av solbelyst finländsk skog i rummet intill.

Den enda anställda här är sedan i år prästen Hanna Similä, 43, från Vanda kyrkliga samfällighet.

– Det bärande i mitt arbete är att jag finns till här för varenda människa jämlikt, oberoende av livsåskådning. Det är en absolut viktig värdering i mitt jobb.

Ska det bli någon anställd från också andra trossamfund här?

– Nej, inte nu. Men vi har byggt upp den här verksamheten i samråd med (det religionsekumeniska) Resa-forumet. Utomlands, som på London-Heathrow, finns det både rabbiner och imamer. På många flygplatser i världen fungerar också frivilliga som chaplains, ”kaplaner”.

Hur ser din arbetsdag ut?

– På förmiddagarna jobbar jag ofta med de anställda här. Helsingfors-Vanda är också en helt vardaglig arbetsplats för 20 000 personer. I Vanda­ samfällighet arbetar vi mycket med att nå våra medlemmar också i arbetslivet. Om eftermiddagarna, under rusningstiden, är jag ute bland passagerarna.

Är det inte svårt att här på kort tid, på främmande språk och med andra kulturer, möta en annan människa i ett samtal om livet?

– Jag känner ofta en stark kontakt. Bara en tion­del av all kommunikation är verbal, resten är att vara tillsammans, att mitt nervsystem ger en annan människa lugn och ro. Det sker någonting evigt och uråldrigt när man går till tillsammans, som här från gate till gate. Man är öppnare som människa då. Ofta slutar det med att man ber mig om en kram, eller att bli välsignad inför sin resa. Och ibland önskar någon mig välsignelse.

Är du själv en resande människa?

– Måttligt. Jag sitter inte här och har resfeber hela tiden. Men det är ett underbart privilegium att få dela människors känsla av att bege sig iväg, eller komma fram.

Vilka är de vanligaste känslorna kring att resa och flyga?

– Här finns alla känslor. I ankomsthallen blir jag rörd till tårar nästan varje dag. Om man någon dag känner att man håller på att bli cynisk – gå dit och se människor återse varandra efter en lång väntan! Det kan vara så oerhört rörande ögonblick.

Hur blev du präst med intresse för flygplatser?

– Jag är uppvuxen i en sexbarnsfamilj i Haukipudas. Vi brukade ibland köra till flygplatsen i Uleåborg och äta där, fast det var lång väg. Men det var en exotisk plats som öppnade mot den stora världen.

– Jag har redan som barn haft det i mig att ge mig iväg. Jag skulle först bli dansare och flyttade som verkligt ung till en dansutbildning till Kelviå. Och sedan till Helsingfors, där jag blev teolog.

Ett bibelställe som sammanfattar den här flygplatsmiljön?

– Uppenbarelseboken 21:25: ”Dess portar ska aldrig stängas om dagen – natt ska inte finnas där.” Det beskriver tiden och platsen här. Men också en annan tid, när det inte längre finns några säkerhetskontroller och inte behövs några resedokument. När vi alla går ombord på samma flyg och får tillstånd att lyfta.

Text och foto: Jan-Erik Andelin


kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

kyrkomusik. I Niels Burgmanns projekt för att rädda kyrkomusiken får nu också barn pröva på stora kyrkorgeln. 13.5.2025 kl. 00:00

BARA BADA BASTU. Korso församling i norra Vanda hejar på KAJ i första semifinalen i Eurovision 2025 i morgon med att bada bastu och sjunga sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer på Vörådialekt. 12.5.2025 kl. 14:30

MALAX FÖRSAMLING. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Malax församling har sökts av församlingspastorn i samma församling, meddelar domkapitlet i Borgå stift. 12.5.2025 kl. 14:16

NY PÅVE. Vad betyder det för kristna som inte är katoliker att det valts en ny påve? Mycket är upp till var och en av oss tror Jimmy Österbacka. – Det är i våra personliga omständigheter som enheten dagligen både kan sökas och utmanas, säger han. 9.5.2025 kl. 13:39

NY PÅVE. När Emil Anton fick veta att amerikanen Robert Francis Prevost valts till ny påve blev han så förvånad att han blev stum. – Man jag tror att han kan bli en påve som förenar katoliker, säger Anton, som är finländsk katolik, teologie doktor och författare. 9.5.2025 kl. 13:31