Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

Merete Mazzarella: Man kommer ganska långt med ”förbarma dig”

tro.

Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld.

13.9.2023 kl. 10:00

Fröet till Merete Mazzarellas bok Nånting på andra sidan grodde när hon läste de danska författarna Jens Christian Grøndahl och Søren Ulrik Thomsen, som båda skrivit böcker om sin erfarenhet av att utöva kristendom, det vill säga gå i kyrkan.

– Det slog mig att jag har skrivit en bok om livets mening utan att skriva ett ord om tro. På något sätt har jag alltid tänkt att jag inte är kvalificerad att skriva om tro, men jag insåg att man inte behöver vara kvalificerad för att uppmuntra människor att tänka kring de här sakerna och prata om dem.

Vi pratar nämligen, enligt hennes erfarenhet, inte om tro. I vissa finlandssvenska kretsar är det närmast pinsamt.

– Det är intressant att tro blivit en så oerhört privat sak. Det förstår jag inte. Ingen människa är ju skyldig att redogöra för sin tro, lika lite som man är skyldig att berätta vilket parti man röstar på. Men liksom man kan föra en politisk diskussion borde det ju vara möjligt att föra en diskussion om religion.


Vi bär på en dubbelhet

Hon irriteras också av att en så stor del av finlandssvenskarna bär på ett ateistiskt släktarv, men medan de självklart inte är kristna vill de göra gällande att det är en livshållning de kommit fram till alldeles själva.

– Att inte tro framställs som en djupt personlig ståndpunkt, även om det kan handla om familjebakgrund och grupptillhörighet. Men i och med kyrkans försvagade samhällsställning ligger det inte längre någon rebellisk potential i att vara emot kyrkan. Är man det följer man egentligen fullständigt konventionen.

Själv är hon intresserad av dubbelheten i förhållande till tro, sin egen och andras. I boken nämner hon den svenska kulturskribenten Björn Wiman som bär ett kors innanför skjortan, för att det inte ska synas, men ändå skriver en kolumn om det.

– Det är: ja, nej, ja, nej. Det ska inte synas men folk ska ändå veta.



Hur skulle du själv definiera tro?

– För mig handlar det inte om att tänka sig att vissa bestämda påståenden är sanna. Jag tänker på tro i bemärkelsen tillit. Som man kan säga till en annan människa: jag tror på dig. Det betyder att man litar på den människan.

I den meningen tycker hon att hon har en tro.

– Men jag tänker också att den Gud jag tror på under alla omständigheter är något helt annorlunda än vi kan föreställa oss. Därför är det ingen vits att bry sin hjärna särskilt mycket med att försöka göra sig en bild. Alla bilder kommer att vara otillräckliga.

Därför är det ingen vits att bry sin hjärna särskilt mycket med att försöka göra sig en bild. Alla bilder kommer att vara otillräckliga


Skulle du säga att du är kristen?

– Ja, jag tror jag skulle kunna säga det. Jag kommer mig inte till högmässan varje söndag, men jag tycker det är viktigt med gudstjänsten. Den ger en känsla av att vara med i en gemenskap, och det förstärker min tro.

För henne är välsignelsen i slutet av gudstjänsten viktig, liksom att få bekänna sina synder och bli förlåten. Hon störs inte av att syndabekännelsen kommer i början av gudstjänsten.

– Jag tycker det är ett riktigt bra ställe att börja med. Det är ju i hög grad med sin syndamedvetenhet man kommer till kyrkan. Och kommer man inte ihåg någon annan bön tycker jag ”förbarma dig” är ganska bra. Man kommer ganska långt med ”förbarma dig”.


Skulle vilja känna Guds närvaro

I boken ställer Merete Mazzarella lite skämtsamt frågan om tron ”fungerar”.

– Jag blev kanske inte så mycket klokare när jag funderade på den frågan, men jag kan säga att jag har glädje av att tro.

Hon har aldrig haft en upplevelse av att verkligen känna Guds närvaro, av att uppfyllas av den.

– Det måste vara fantastiskt att ha en upplevelse av Guds närvaro. Det är något jag gärna skulle uppleva. Det är kanske så att vi människor helt enkelt har olika förmåga att uppleva tro. Jag drar parallellen till att vara musikalisk: är det en begåvning man har? Om det är en ren begåvningsfråga landar man ju i något slags predestinationslära som är ganska obehaglig.

Hon tror att en stark känsla av Guds närvaro kunde göra personlig bön lättare.

– För mig av avståndet till Gud så stort att jag har svårt att närma mig Gud på det sättet. Men där har jag en känsla av att något håller på att hända. Jag börjar känna att jag anar vad det skulle kunna vara att be, och det skulle jag vilja pröva på.

Samtidigt känner hon – liksom säkert den största delen av dem som deltar i en högmässa – att hon är splittrad och okoncentrerad som människa.

– När jag försöker fokusera flyger mina tankar hit och dit. Jag kan bli irriterad på predikan och i stället börja tänka på att laga mat. Jag börjar titta på klockan och undrar hur länge det ännu ska ta. Det är intressant att bli varse sin egen brist på inre samling.

Det är, inser hon, svårt att predika, och svårt att göra det ofta.

– Sedan finns det ju präster som i varje predikan ska ha in klimatförändringen, kriget i Ukraina och något annat aktuellt. Det är orimligt.


Tycker om liturgi och ritual

Nattvardsliturgins dramaturgi gillar hon. ”Den natt då Herren Jesus blev förrådd, tog han ett bröd …”

– Den biten har ett obönhörligt allvar. Jag tycker om liturgi och ritual, och jag tycker om upprepning. Däremot tycker jag inte om att man inför nattvarden säger ”Kom och drick ur odödlighetens källa”. Jag vet inte varför de orden stör mig så vansinnigt. Det låter som en reklamslogan, som ett extraerbjudande, som om man skulle få sin ungdom tillbaka. När någon säger det brukar jag bestämma mig för att sitta kvar i min bänk.

Jag vet inte varför de orden stör mig så vansinnigt. Det låter som en reklamslogan, som ett extraerbjudande, som om man skulle få sin ungdom tillbaka. När någon säger det brukar jag bestämma mig för att sitta kvar i min bänk.

När Merete Mazzarella var barn gick hon i skola hos nunnorna i The Sacred Heart School i Peking. De förmedlade en skräckinjagande Gudsbild, där de förtappades själar var som snöflingor som föll ner i helvetet.

– Min mamma såg min ångest och ritade en bild av många vägar som ledde till ett hus. Hon sa att det finns många vägar till Gud, och så tänker jag idag. Jag minns fortfarande teckningen mycket tydligt.

Hon tror att Gud måste vara kärleken, men också en kraft som gör oss kärleksfulla.

– Det kan ju inte bara så vara så att vi ska gå omkring och känna att Gud älskar oss, han måste ju också vara en kraft som får oss att älska våra medmänniskor.



Hjälper din tro mot känslan av skuld?

– Jag tycker tro är det enda som kan hjälpa mot skuld. Det finns skuld som man helt enkelt måste ta på sig och som man inte ska gå med på att låta någon terapeut bortförklara åt en. Och hela det här köret med att människor säger att du ska göra det som känns bäst för dig: det tror jag helt enkelt inte på. Jag tror att man måste acceptera att man bär på skuld.

Hon tycker det finns en fara för att religion ibland blir lite för mycket av en feelgood-grej.

– I Ekenäs kyrka finns det en målning av nedtagandet från korset. Det är en vackert glänsande kropp. Då tänker jag nog att det inte var så kroppen såg ut, och jag är glad över att inte behöva se den som den säkert såg ut. Någonstans i kristendomen måste det finnas plats också för mörker. Det måste finnas utrymme för både ljus och mörker.



(KP-redaktören Sofia Torvalds, som gjort denna intervju, citeras i boken Nånting på andra sidan, i kapitlet som gäller bön.)

Text och foto: Sofia Torvalds


Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35
Amanda Jansson fick sitt stora genombrott när hon spelade huvudrollen i SVT-dramat Tunna blå linjen. Långt över 2 miljoner personer har sett första avsnittet.

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11
Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00

Tre av fyra lekmannaombud är nya: Martina Harms-Aalto, Anita Ismark och Olof Widén

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14
Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58