Diana Pandey och Mats Björkstrand är på olika sätt engagerade i hundraårsfesten i Esse.

Kyrkosångsfesten 100 år

PEDERSÖRE.

När prosteriets kyrkosångskrets samlas till vårsångfest på Kristi himmelsfärd i Esse firar man samtidigt hundraårsjubileum.

5.5.2023 kl. 08:10

När det som anses vara startskottet till de prosterivisa kyrkosångskretsarnas sångfester gick 1923, samlades tretusen åhörare utomhus runt trappan till det som idag är Kredus matsal i Nykarleby. Folkhögskolans rektor hade då byggt om trappan till en estrad för sångarna.

– Från början var festen i Nykarleby tänkt som hela Svenskfinlands kyrkosångsfest. Det kom sångare från andra delar av Österbotten plus Nyland, säger Mats Björkstrand.

Han har skrivit ”Heliga sång som samman oss band.” Kyrkliga sångfester i Nykarleby 1923–1939 i deras politiska, kyrkliga och musikaliska kontext, en teologielicenciatavhandling i kyrkohistoria om sångfesterna 2020.

Man började ordna prosterivisa kyrkosångfester 1925 i Nyland, 1930 i Åboland och 1933 på Åland. Den första egentliga prosterisångfesten i Pedersöre var i Terjärv 1936.

1925, två år efter startskottet, samlade sångfesten femtusen åhörare till Kristliga Folkhögskolans trappa. Det var ungdomar som sjöng. De började ofta sjunga i kyrkokören efter konfirmationen.

– En av sångarna i kyrkokören i Pedersöre, han slutade i förra julen, hade börjat sjunga i kyrkokören som 17-åring. Han sjöng i kören i 65 år, säger Diana Pandey, kantor i Pedersöre.


Varför var kyrkosången så stor då?

– Det var lite nyhetens behag. Tidigare hade det ordnats profana sångfester och trots att det i samband med dem ordnades så kallade kyrkokonserter med oratorier och kantater så var det världslig musik. Dessutom stod man upp medan man sjöng Vårt land, men inte under lovpsalmerna. De kristna ville ha egna sångfester. När kyrkokörer börja bildas aktivt blev det under 1900-talets två första decennier möjligt att ordna någonting, säger Björkstrand.

Som en bidragande orsak ser han också den starka ungdomsväckelsen som pågick, delvis tack vare de kyrkliga ungdomsförbunden Evangeliska Unga och Kyrkans Ungdom. Men på den tiden kunde de rörelserna inte samsas kring samma arrangemang som man kan idag.

– De evangeliska körerna hade sin första sångfest 1916, men det var främst för föreningens egna körer. Nykarleby 1923 var den första festen för en större grupp. Där deltog inte de evangeliska körerna eftersom Kyrkans Ungdom var medarrangör. Men på annat håll i Svenskfinland kunde de vara med. Någon evangelisk kör deltog i den första allmänna Finlandssvenska kyrkomusikfesten 1931.

Sångfesterna ordnades i Kristliga folkhögskolans regi fram till 1946.

Numera ordnar kyrkosångskretsen två sångfester för prosteriets kyrkokörer varje år, en på våren och en på hösten. På Kristi Himmelsfärdsdagen kl 19 hålls hundraårsjubileet i Esse kyrka.

– Det kommer att vara mycket körsång och kyrkokörerna har övat en gemensam repertoar. Så blir det allsång, lite orgelmusik, en violinist och trumpetister, säger Pandey och hälsar åhörarna välkomna.

Kyrkosångskretsens styrelse, där Pandey är med, avgör repertoaren tillsammans med dirigenten. Martti Laitinen, kantor i Karleby är kretsens dirigent.

Kyrkokörernas utmaning är nu att rekrytera yngre sångare.

– Det kan behövas ett nytt andligt uppvaknande idag för att öka intresset för körsång. Kanske man till viss del kunde förnya repertoaren och göra någonting helt nytt, skapa ny musik helt enkelt. Eller helt nya körer, säger Pandey.

Text: Johan Sandberg


radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34