”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

Så tar du emot nattvard: Här följer en praktisk nattvards-ABC

OVAN I KYRKAN.

Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC.

11.1.2023 kl. 00:00

I gudstjänsten föregås nattvarden av en nattvardsliturgi. Strax före måltiden brukar man sjunga O Guds lamm – då vet du att stunden är nära.

Sedan brukar prästen säga något i stil med: Bordet är dukat. Då börjar människorna stiga upp från kyrkbänken och gå fram till altaret.

Måste jag komma ihåg något särskilt innan?

De flesta församlingar använder nuförtiden så kallade särkalkar, det vill säga små, individuella nattvardskärl. De finns ofta tydligt framsatta längst framme i kyrkan.

Om du är den som alltid har handväska: det brukar vara tryggt att lämna den i bänken, men om du vill ha den med dig är det inget fel på det.

Får jag hälsa på folk jag känner medan jag köar till nattvarden?

En nickning eller att lågmält byta några ord är helt okej. Många tycker om att stå stilla och fundera en stund innan de går upp till nattvarden, så du får gärna lämna den som ser andäktig ut i fred.

Måste jag niga eller buga innan jag knäböjer vid nattvardsringen?

Många gör det, men det är inget måste. Du kan exempelvis sänka ditt huvud lite om du känner för att uttrycka vördnad inför stunden. Du kan också bara gå rakt fram och knäböja.

Är det okej att hälsa på folk när man knäböjt vid nattvardsringen?

Här kan åsikterna gå isär. För många är det en stund då de inte vill bli hälsade på, andra är helt okej med det. Men eftersom nattvarden är en gemenskap, något vi firar till minne av Jesus sista måltid, så är en diskret nickning inte fel.

Vad händer sedan?

Nattvarden utdelas så att du får nattvardsbrödet, som kallas oblat, allra först, och vinet sedan. En präst kommer fram till dig och säger: ”Kristi kropp, för dig utgiven.” Många har händerna med handflatorna öppna ovanpå varandra när de tar emot nattvarden, men det är också helt okej att bara sträcka fram en hand och ta emot oblaten. Sedan ska du sätta den i din mun – om det inte är så att den församling som ordnar nattvarden inte har särkalkar. I så fall måste du bestämma dig för om du ska dricka ur samma bägare som alla andra eller om du hellre doppar nattvardsbrödet i vinet.

Och vad händer när vinet kommer?

Om du har en särkalk sträcker du fram din lilla bägare (kolla ännu att bägaren säkert är vänd åt rätt håll, en del är formgivna så att man inte är säker på vilkendera ändan som vinet ska hällas i). Prästen eller assistenten säger ”Kristi blod, för dig utgjutet”, häller vin i din bägare och du dricker upp det.

Om församlingen inte använder särkalkar och du inte vill dricka vin ur samma bägare som andra, har du sparat dit bröd och doppar det i nattvardsbägaren.

Måste jag se prästen/assistenten i ögonen när jag tar emot bröd eller vin?

Nej, inte om du inte vill. En del tycker att det känns fint att se prästen i ögonen, för att de känner att prästen förmedlar någonting med sin blick. Andra föredrar att se på sina händer.

Måste jag niga eller buga eller göra korstecken när jag stigit upp?

Om det är så kallad ”kontinuerlig nattvardsgång” hör det till att man lämnar plats för följande efter att man fått nattvard. Då kan du stiga upp i din egen takt. En del böjer på det här stället huvudet, gör ett korstecken, niger eller bugar. Du får göra det som känns bekvämt för dig. En liten nickning är aldrig fel. Om du har en särkalk i din hand kan du föra den till den bricka/plats framme i kyrkan där man placerar använda särkalkar. I en del kyrkor kan man placera den på en hylla under altarringen. Kolla hur de andra gör! Sedan är det bara att söka sig tillbaka till din kyrkbänk.

Om det inte varit kontinuerlig nattvardsgång väntar du tills alla vid altarringen fått nattvard och liturgen (prästen) säger avslutningsorden, stiger sedan upp och nickar/bugar/gör korstecken och går.

Text: Sofia Torvalds


Kyrka. Det ekumeniska passionsspelet Via Crucis – Korsets väg – går av stapeln på påsklördagen 22.3 klockan 21 på Senatstorget i Helsingfors. 21.3.2008 kl. 00:00

Världen. I spanska Andalusien firas stilla veckan med särskild pompa och ståt från Palmsöndagen till påskdagen. Under hela veckan, på spanska Semana Santa (den heliga veckan), ordnar varje spansk stad och by med självaktning religiösa processioner i stor skala, men den andalusiska varianten är mest känd och besökt. 20.3.2008 kl. 00:00

Människa. Skepparevangelist skulle sitta perfekt som titel för en artikel om Kalle Winberg. Det här är storyn om hur Gud griper in i en värstings liv. 19.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen. 19.3.2008 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Min lilla arbetsstuga delar jag med krukväxter som inte är i det skick att jag vill ha dem inne i huset. Det är växter som är trötta efter en blomningsperiod eller kuschade av andra orsaker. En blomma tar faktiskt igen sig efter tydliga spår av kattens vassa tänder. 19.3.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

Världen. De norska biskoparna är bekymrade över samhällets system att sortera bort människor. I ett uttalande frågar de: ”Finns det inte plats för människor med Downs syndrom? Vilka andra avvikelser kommer vi eventuellt inte att ha plats för?” 19.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors kyrkliga samfällighets Trohoppkärlek-kampanj fokuserar i påsk på hoppet. 19.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. För FMS:s utjämningsambassadör Kristian Meurman innebär påsken hopp om en bättre framtid. Och ett utmärkt tillfälle för alla att stanna upp och fundera på hur vi egentligen lever våra liv. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ben Thilman, kaplan i Esbo svenska församling, har blivit vald till ledande sjömanspräst för den nya sjömanskyrkan i Nordsjö. Thilman tillträder posten i november 2008. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Statistiken för församlingarnas samtalstjänst visar en nedgång i antalet samtal i fjol, men siffrorna säger inte allt. Nu riktas blickarna mot webbhjälpen. 18.3.2008 kl. 00:00

Kultur. Den svenska ärkebiskopen Anders Wejryd ska i sommar gestalta Simon Petrus i pjäsen Himlaspelet. 18.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. För några veckor sedan kom nyheten om att Esbo kyrkliga samfällighet överväger att slopa sitt missionsunderstöd till Sley (Suomen luterilainen evankeliumiyhdistys) och Slef (Svenska Lutherska evangeliföreningen) på grund av att organisationerna ställer sig tveksamma till kvinnliga präster. Nu har församlingsrådet i Korso i Vanda föreslagit att Vanda samfällighet ska gå in för samma princip. 17.3.2008 kl. 00:00

Världen. En gång i veckan samlas fångar i Herstedvester fängelse i Köpenhamn till Alphakurs, grundkurs i kristen tro. Fängelsekursen drogs i gång för ett och ett halv år sedan av en frikyrklig församling i Köpenhamn. Nu är kursen så populär att en del av dem som vill gå den tvingas ställa sig i kö. 17.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska kyrkans dövarbete firar 100–årsjubileum. Festligheterna kulminerade i en högmässa på teckenspråk i Helsingfors i går. 17.3.2008 kl. 00:00

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38