Vågar jag drömma om den, julens fred?

JULFRED.

Kan jag drömma om den i en värld där ondskan visar sitt fulaste ansikte?

21.12.2022 kl. 11:28

Vågar jag drömma om den? Julens fred! I ett land där de flesta plötsligt vill ansluta sig till den stora försvarsalliansen? I en värld där ondskan visar sitt fulaste ansikte? Är jag bara världsfrånvänd och naiv om jag vill tro på julens fred? Ska jag strö snövit bomull omkring alla änglar och tomtar som pryder mitt hem, sluta ögonen för den förfärliga verkligheten och försöka glömma det svåra? Eller …

Kan den stora stjärnan, som tände hoppet om räddning för dem som frös under nattskiftet på ängarna utanför staden, tända hoppet för mig? Kan den lysa upp vägen framåt, som den gjorde för dem som kallades ”visa”, och som fick mod att resa iväg mot en okänd framtid i ett främmande land? Kan räddningen finnas i det minsta och mest utsatta på jorden, ett nyfött barn?

Julens fred kan bli verklighet när himlens ljus, kärlek och värme föds mitt i den kalla, hopplösa och utblottade världen. Det är julens förunderliga budskap. Att Gud som är kärlek föddes fattig, utblottad, i ett stall. Lades att sova i halmen i djurens matkärl, utelämnad till människors omsorg. Medan änglarna sjöng himmelskt vackert om Frälsaren som fötts.

Den här julen föds han djupt nere i metrostationens mörker, i den verklighet där människor trängs och sjunger för varandra medan de söker skydd mot hotet i luften ovanför. Den här julen föds han där hon som inte hade råd att köpa julmat får en hälsning som kan ge något gott till helgen. Den här julen föds han där saknaden blandas med goda minnen, och ljuset tänds vid den käras fotografi.

Den här julen tänds det trotsiga hoppet, som vågar tro på fred och frid, på ljus och kärlek, på räddning och liv. Också den här julen kommer han till oss. Gud som föddes till oss. Gud som kommer till oss, också den här julen. Med ett hopp som ingen kan ta ifrån oss, med en framtid som himlens ljus vill leda oss in i. Mitt i vår verklighet finns han som är kärlek och som har makt att förvandla mörker till ljus och ge oss en framtid och ett hopp!

Jag önskar dig en fridfull jul!

Helene Liljeström jobbar som tf. kyrkoherde i Matteus församling


SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37