Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

"Kyrkan, det är vi och Jesus, det är de arbetsredskap vi har"

Helsingfors.

Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda.

9.12.2022 kl. 10:18

Det är fredag eftemiddag i Petrus församling. Elias Ahlskog har just satt på kaffet och dukat fram bullar för Kyrkpressens utsända och kollegan Edith Kortekangas.

De är båda hemtama i huset sedan flera år tillbaka, men den här hösten har projektfinansiering gjort det möjligt för dem att jobba här som ungdomsdiakoner på deltid vid sidan om studierna. Kortekangas studerar till socialarbetare på Helsingfors Universitet, Ahlskog till socionom på Arcada.

– Arbetsgemenskapen här är liten och fin, man bryr sig verkligen om varandra, säger Kortekangas.

Ahlskog håller med.

– Tröskeln för att be om hjälp är väldigt låg. I och med att vi är så få jobbar vi alla ganska tätt ihop.


Med hjärtat som arbetsredskap

Kortekangas har mest jobbat med unga vuxna i Petrus församlings satsning på andlig tillväxt, Transform Equip, medan Ahlskog bland annat delvis ansvarat för ungdomssamlingarna och hjälpledarutbildningen i samarbete med ungdomsledaren.

Hans erfarenhet av att jobba med myndigheter syns rent praktiskt i ett av höstens projekt: att sammanställa en materialbank med information om vem man kan ta kontakt med i olika svårigheter.

– Diakonalt arbete är alltid långsiktigt och bygger mycket på relationsskapande, att verkligen finnas till för ungdomarna. Jag har fått komma igång med det samtidigt som jag haft nytta av mina studier i arbetet, och vice versa, konstaterar Ahlskog.

Kortekangas håller med.

– Ett stort hjärta för människor är det som driver mig. Hur kan vi stöda en människa i att gå från en punkt till en annan? Jag tycker om visionen med Transform Equip, att människor får komma hit och ge ett år till att fundera på hur man kan växa som människa, komma i kontakt med sig själv, sitt hjärta, sina känslor, fundera på vad vill Gud säga till en. Det känns jättefint att få jobba med att stöda unga vuxna i deras processer.

– För mig är det något som går utöver min roll som projektarbetare inom diakonin, att jag kan visa på att kyrkan kan ge konkret hjälp, säger Ahlskog.

– Kanske strular ekonomin, eller det är jobbigt hemma och du vill komma hit och göra läxorna. Kyrkan kan vara den trygga platsen. Kyrkans roll är så mycket större än ungdomsarbetet och hjälpledarutbildningen.

– Det tycker jag har varit så fint med vår anställning, att relationer får vara viktiga istället för en lista på hundra saker som ska bockas av. Det får ta tid att se människorna vi har runt omkring oss och samtala med dem. Jag skulle önska att församlingen fick vara mer som en famn än som den institution man ofta uppfattar att kyrkan är. Det behövs levande, riktiga människor som står till tjänst för andra i deras behov, säger Kortekangas.


Det talas ju mycket om ungdomars illamående nu. Vad ser ni och vad tänker ni om det?

– Det är många som bär på väldigt mycket och inte har möjlighet att sätta ner sina bördor nånstans. En undersökning nyligen visade att stigmat kring att prata om sitt illamående åtminstone delvis har försvunnit, och det är jättebra. Men i och med att samhället blivit så individualistiskt har det ändå visat sig vara svårt att vara öppen med kompisarna, för man upplever att alla har sina egna bekymmer. Det verkar vara ett jättevanligt tankesätt. Och till sist rinner bägaren över, konstaterar Ahlskog.

Kortekangas instämmer.

– Problemen har blivit mycket mer komplexa och svårlösta. Budskapet undomarna får är att de måste vara hemskt utmärkande, jättebra på mycket och jättesnygga. Kraven finns liksom med överallt eftersom de också kommer in i ditt liv via telefonen.

– En nyckel tycker jag är hur vi som kyrka kan mötas kring det som är riktigt svårt. Ibland sörjer jag att kyrkan för många varit en otrygg plats att komma till – att den kanske representeras av en byggnad och en person som sa något som stötte till en. Jag längtar efter att få förkroppsliga en ärlig gemenskap där vi får komma inför varandra och inför Gud med hur det faktiskt är att vara människa. Där har ju kyrkan en otrolig möjlighet att bjuda in till en meningsfull gemenskap.


I vilken riktning skulle ni helst se kyrkan gå?

– Kyrkan, det är vi och Jesus. Det är de arbetsredskap vi har. Det är så lätt för oss att falla in i att bjuda in människor till verksamhet. Den behövs såklart, men den får inte existera bara för sin egen skull – om människor reduceras till projekt som ska fås med i verksamheten känner de av det. Kyrkan kunde skapa mer utrymme för att alla att våga mötas, säger Kortekangas.

– Jag tror på relationer. Stora satsningar kan vara bra, men förändring sker i relationer. Det kan börja smått och ta länge men det är värt det, avslutar Ahlskog.

------–––––

Gemenskap i Petrus

– Transform Equip är en kurs i andlig fördjupning som går hela året. Den består av veckoträffar och månadssamlingar. Läs mer på transform.fi

– Petrus Youth är Petrus församlings ungdomsarbete. Förutom skriftskola ordnas bland annat ungdomssamlingar, utfärder, filmkvällar och hjälpledarutbildning för dem som vill bli hjälpledare på församlingens skriftskolläger.

Text och foto: Joanna Nylund


pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26