Tejpade kyrkbänkar och psalmböcker i karantän – församlingar börjar höstverksamheten med hygien och avstånd i fokus

Coronapandemin.

Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar.

10.8.2020 kl. 12:23

– Vi strävar efter att skapa en så trygg miljö som möjligt, säger Harry S Backström, kyrkoherde i Väståbolands församling

Hos dem ser gudstjänsterna ut som de gjort sedan juni: ett begränsat antalet personer får vistas i vardera kyrka, gudstjänstbesökarna sitter i varannan bänk, engångsbägare används, handhygien och avstånd iakttas, kollekten bärs upp i korgar vid utgångarna – och psalmböckerna roteras så att de som använts en söndag får vara i “karantän” två veckor.

I Nykarleby församling är varannan kyrkbänk är fortfarande tejpad, berättar t.f. kyrkoherde Mats Edman, och det bjuds ännu inte på något kyrkkaffe efter gudstjänsterna.

Uträknat säkerhetsavstånd i alla församlingens utrymmen har man även i Sibbo.

– Vi har varken kyrkkaffen eller matservering förrän coronaläget lättar och det är tryggt att ordna med det igen, säger Camilla Ekholm, kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Också i Ekenäsnejdens svenska församling fortsätter man följa den plan som gjorts upp vad gäller begränsningar i församlingens utrymmen, håller säkerhetsavstånd och betonar hygien och individen ansvar.

– Detta kommer sannolikt att uppdateras med eventuella munskydd och hur länge man kan vistas i olika utrymmen, säger kyrkoherde Anders Lindström.


Från augusti är specialarrangemang såsom säkerhetsavstånd inte längre obligatoriska vid sammankomster för under 500 personer. I bland andra Väståbolands församling är det ändå försiktighetsprincipen som tillämpas tills vidare.

Responsen från församlingsmedlemmarna är att det känns tryggt när antalet personer i kyrkobyggnaderna är begränsat och det är lätt att hålla avstånden.

– Egentligen är det inget problem. Vi har så stora kyrkor så det är sällan vi når över gränsen, säger Backström.

Vid förrättningar, i synnerhet jordfästningar, har han noterat att människor på eget initiativ sett till sin egen säkerhet och begränsat antalet deltagare, och valt bort eller skjutit fram minnesstunder.


Konfirmationerna i början av augusti var ett sådant tillfälle när man medvetet valde att hålla ner antalet människor i kyrkan.

– Från officiellt håll måste man ju ange vissa datum när begränsningar gäller, men viruset vet ju inte av om det byter månad, säger Backström.

I Sibbo har man fyra konfirmationer i augusti.

– För att kunna hålla säkerhetsavstånd i kyrkan är vi tvungna att begränsa antalet anhöriga per konfirmand till sex personer. Konfirmationerna streamas för att den som inte kan komma till kyrkan ändå kan ta del av dem, berättar Camilla Ekholm.

Även i Nykarleby församling hålls konfirmationerna med begränsat antal deltagare.

Senarelagda och förkortade konfirmandläger är en åtgärd som flertalet församlingar tagit till. I såväl Nykarleby som Sibbo och Väståboland har man också valt att minimera kontakten mellan lägerdeltagarna och omvärlden.

Konfirmandlägren under de två första veckorna i augusti löper ganska normalt, men med noggrann hygien och med mindre fysisk kontakt genom lekar, berättar Edman.


Höstterminen startar med viss försiktighet
I Petrus församling i Helsingfors inleder man hösten i princip som man annars skulle göra.

– Vi tänker oss att vi ska ha normal verksamhet. Vi följer med läget förstås och så måste man anpassa sig efter hur situationen förändras. Vi upprätthåller vanor som handhygien och avstånd, men vi har inte annars några begränsningar nu, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Nykarleby öppnas församlingshemmens kök från mitten av augusti och andakterna på ålderdomshem planerar man återuppta från september.

– Vi kommer att starta upp normal veckoverksamhet, men väldigt försiktigt, säger Backström om hösten i Väståboland.

– Vi startar upp vår höstverksamhet men har effektivare hygienkontroll samt städning. I mån av möjlighet håller vi säkerhetsavstånd, säger Camilla Ekholm, men noterar att till exempel barngrupper kräver närhet.


Hur börjar det se ut för församlingarna om viruset nu får en andra våg? De senaste anvisningarna från biskoparna gav signaler om att man kan börja lätta på restriktionerna från augusti, i enlighet med övriga myndighetsinstruktioner. Samtidigt ser man nu att smittsiffrorna i Finland börjat ticka uppåt igen.

– Konkret har vi inte diskuterat följande steg ännu, vi väntar och ser vad de nya eventuella restriktionerna kommer att innebära, säger biskop Bo-Göran Åstrand efter att biskoparna sammanträtt under den första augustiveckan.

Den här veckan samlas de igen, till kyrkomötet i Åbo.

– Spännande är det, där finns hela kyrkans ledning på plats. Tänker man att där skulle inträffa något smittofall åker ju alla på två veckors karantän.


Onlinenärvaron finns kvar, men i mindre skala
I Ekenäsnejdens svenska fortsätter man under augusti med webbsända andakter och överväger strömning från september, medan man i Nykarleby fortsätter med en strömmad gudstjänst per vecka.

Petrus församling avslutar sina onlinegudstjänster från och med augusti, men beredskapen finns att återinföra dem vid behov.

– Någon grupp skulle fortsätta träffas online, men verksamheten tänker vi nog att återgår till det vanliga, säger Björk.

Väståbolands församling sänder en aftonandakt på webben varje lördagskväll. I övrigt har inget digital innehåll producerats sedan juni – det handlar också om en kapacitetsfråga i semestertider.

I sommar har Sibbo svenska församling strömmat en del högmässor, men inte alla som man gjorde under våren.
– Under en del av sommaren har vi haft paus med andakter och annat onlinematerial för våra församlingsmedlemmar och grupper, men har strömmat en del konserter, säger Ekholm.

"Anvisningarna lämnar spelrum för tolkning"
I allmänhet tycker kyrkoherdarna att det fungerat bra med de instruktioner och rekommendationer som församlingarna fått. De allmänna anvisningarna har varje församling fått anpassa till sina förhållanden, utrymmen och verksamhet.

– Anvisningarna har varit riktgivande men besluten har fattats lokalt, säger Anders Lindström. Processen kring detta har varit fortgående. Det största ansvaret har fallit på församlingens ledning.

Harry S Backström noterar att det i början var tydligt att beredskapen för en sådan här situation inte var den bästa och att det fanns stor osäkerhet.

– Anvisningarna har varit bra men har stundvis kommit sent, då man tvingats fatta vissa beslut redan innan det. Anvisningarna lämnar även ett rätt stort spelrum för tolkning, vilket också syns i att församlingarnas praxis kan variera sinsemellan, säger Camilla Ekholm.

Det Harry S Backström skulle ha önskat från biskoparna är en starkare pastoral omtanke.
– Bönen är väldigt kraftfull, är förvånad över att biskoparna inte tog tillfället att mana människor till bön.

Han vill också berömma församlingens kapacitet att agera i en kris.

– Jag är väldigt imponerad och glad över vår personal och hur snabbt de tog till sig och började tillämpa och hittade kreativa lösningar. Det kom fram oanade förmågor.

Emelie Wikblad



På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47
Här jobbar Marika Salomaa med sina änglar i Överby, Esbo.

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00
Biskopen är på väg - installationsmässan i Saltvik hålls 15.30

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15
Pastor PJ, Per-Johan Stenstrand, får ofta avgörande tankar eller tilltal från Gud i vildmarken. Foto: Ur boken

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34
Vilka saker hör samman med tro och religion, frågar ÅA-projekt.

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21
Oeniga biskopar. Lappobiskopen Matti Salomäki ville ha ny beredning om samkönad vigsel.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Samkönad vigsel föreslås bli möjlig i alla församlingar, men parallellt står den äldre traditionen kvar. Biskopsmötet tog oenigt beslut om kompromiss. 13.3.2024 kl. 11:15
Alla ska få samkönad kyrklig vigsel. Men prästerna frihet att välja bort dem.

SAMKÖNAT ÄKTENSKAP. Kyrkan kan komma att få två syner på samkönat äktenskap inskrivna i kyrkoordningen. Beredningen till biskoparnas extra biskopsmöte på tisdag har blivit offentlig. 8.3.2024 kl. 14:21
Då du känner dig övergiven av Gud, då är du nära Jesus. Det konstaterar teologen Joanna Öland.

tvivel. I små stunder eller långa decennier av tvivel finns det något tröstande i frågan ”Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?”. Det finns flera tolkningar av dessa Jesus ord på korset. En av dem är att till och med Jesus tvivlade. 7.3.2024 kl. 18:23

På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00